Konstutställning på Kulturhuset Ängeln. Vad som ställs ut där ska politikerna inte lägga sig i.
Det har uppstått debatt kring konsthallen i Katrineholm. Under ett nämndsammanträde i kulturnämnden beslutade de styrande Socialdemokraterna och Moderaterna att kasta den viktiga principen om armlängds avstånd till kulturen i papperskorgen.
Mer konkret beslutade de att börja direktstyra innehållet i Konsthallen. De har specificerat att en utställning ska hållas med vad de kallar för ett ”bredare anslag”. De specificerar ytterligare vilken typ av konst de tycker är lämpligt att inkludera i en sådan utställning. Motoranknuten konst eller Stina Wollters konst är enligt politikerna någonting som ”besökare som inte är vana vid att betrakta konst och inte kan tolka mer svårtillgängliga konstuttryck” ska klara av att ta till sig.
Det är säkert inget fel på varken Stina Wollters konst eller motorkonst, men det är inte politikernas jobb att avgöra om den ska ställas ut eller inte, det beslutet borde lämnas till konsthallen. Stina Wollter själv var dessutom mycket kritisk mot kulturnämndens beslut.
Klåfingriga politiker ska hålla sig så långt borta från kulturens innehåll som är bara fysiskt möjligt. Deras roll är att finansiera och möjliggöra, inte att som småpåvar avgöra vilken kultur som får visas upp och inte.
Att politikerna beordrar att viss konst, som ska vara lätt att ta till sig – hur de nu ska avgöra det – ska ställas ut. Kan verka harmlöst. Men det är att göra avsteg på en viktig princip. En princip som finns till för att kulturen ska stå fri. Om inte armlängds avstånd hålls i vad som kan framstå som rätt harmlösa fall är det betydligt enklare att inte hålla hårt på den principen för politiker som vill den fria kulturen illa.
Det är Stina Wollter och motorkonst idag. Om Sverigedemokraterna får inflytande kan det smyga sig in krav på att exempelvis HBTQI-uttryck ska tas bort. Eller att invandrare inte ska få visas i positiv kontext. Då har Cecilia Björk (S) och Carl-Magnus Fransson (M), ordförande respektive vice ordförande i kulturnämnden, gjort kulturen en enorm björntjänst genom att försöka göra den tillgänglig.
Om det låter som en trevlig framtid enligt styret så är ett alternativ att Socialdemokraterna och Moderaterna gör gemensam sak med Sverigedemokraterna, det enda partiet som på riksplan inte klarar av att förhålla sig till principen om armlängds avstånd.
De kan säkert komma överens om något smidigt upplägg för Konsthallen. Var tredje vecka kan man ha en fotoutställning om Folkets hus, veckan efter en spoken word föreställning om entreprenörskapets kraft. Och den tredje veckan en interaktiv teater om den ariska rasens överlägsenhet.
De kan använda lite olika paroller för att marknadsföra sitt nya samarbete. Socialdemokraterna kan säga att de tar tillbaka den demokratiska kontrollen över kulturen. Moderaterna kan säga att de får ordning på kulturen. Och Sverigedemokraterna kan säga att de äntligen får bekämpa den kulturmarxistiska konsteliten genom heligt och skoningslöst kulturkrig.
Eller så låter vi konsten helt enkelt vara fri.