Katrineholms kommuns övergripande verksamhet bedrivs och beslutas som i alla andra kommuner utifrån den politiska sammansättning invånarna valt och verksamheten finansieras utifrån skattemedel.
Hur verksamheten sedan ska bedrivas och utvecklas, det framgår i Katrineholms fall av Kommunplanen 2023-2026, fastställd av kommunfullmäktige den 16 januari 2023.
Kommunplanen är den övergripande utgångspunkten och riktmärket för samtliga kommunala verksamheter. Sedan blir det upp till respektive nämnd att förankra innehållet i respektive egen förvaltnings verksamhet.
Kommunplanen 2023-2026 anger under rubriken Attraktiva & hälsofrämjande livsmiljöer hur ett rikt kultur-, fritids- och föreningsliv ska utvecklas.
Bland annat tar den upp att kulturhusen Ängeln och Lokstallet ska fortsätta att utvecklas som nav för kultur, konstnärlig verksamhet och möten. Kommunplanen anger sedan som resultatmål att fler barn och unga ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet.
För mig är det självklart att kulturnämnden i sin tur tar kommunplanens resultatmål i beaktande, när man beslutar om den fortsatta verksamheten inklusive planen för konstutställningarna på kulturhuset Ängeln.
Styrelsen för Konstfrämjandet Kraft framför i sin debattartikel bland annat att man är väldigt stolta över konsthallen och den kompetenta personalen. En uppfattning som kulturnämnden delar i sitt protokoll.
Vid samma tillfälle lyfter nämnden fram den under ett stort antal år höga konstnärliga nivån på konstutställningarna. Konsthallens ambition och mål är att fler katrineholmare ska få tillfälle att uppskatta god konst. Men verkligheten har tyvärr visat att så har inte varit fallet. I stället har antalet besök under åren 2023 och 2024 minskat i antal jämfört med tidigare år.
Så egentligen är det den negativa besöksutvecklingen och dess framtida alternativa vägar, som den här debatten rätteligen borde ha handlat om. Oavsett vem som sedan känner sig trampad på tårna eller anser sig ha fått sina cirklar rubbade.
Vad är det då för kontroversiellt beslut kulturnämnden tog i februari 2025, att gälla från januari 2026 och omfatta konstutställningarna på kulturhuset Ängeln: En utställning om året riktas mot barn och ungdomar gärna med pedagogiskt innehåll.
Ytterligare en utställning om året ska vara mer lättillgänglig och lockande för besökare som inte är vana vid att betrakta konst och inte kan tolka mer svårtillgängliga konstuttryck.
För mig framgår av kulturnämndens beslut att man vill jobba vidare på kommunplanens resultatmål att fler barn och unga ska få delta mer aktivt i kulturlivet, vilket också är en möjlighet till förbättrat besöksantal för konsthallen Ängeln.
Ingen kan väl påstå att detta beslut om inriktning är ett försök att påverka själva innehållet i konstutställningarna. Beslutet borde väl i stället ses som ett för alla gemensamt steg att bredda och hitta andra vägar för att locka fler unga katrineholmare till konsten. Speciellt som nuvarande beslutade vägar för konsthallen bevisligen har lett till ett minskat antal besök under ett par år.
I stället tog det hus i helvete bland tidigare medarbetare och externa kollegor. Inte kring den negativa besöksutvecklingen, utan kring vem som ska bestämma om konsthallens fortsatta hela programutbud. Beslutet om de två utställningarna blev den utlösande faktorn. Från när och fjärran strömmar kritikerna till. Man tar till brösttoner och ropar på armlängds avstånd mellan nämnd och förvaltning. I annat fall kommer kulturen i Katrineholm inte kunna skyddas mot politisk styrning, anser man.
Vänsterpartiets representant i nämnden valde under mötet att inte reservera sig mot kulturnämndens beslut. I stället går man ut i en debattartikel i Kuriren med kritik på nämndens beslut. Stina Wollter kritiserar och får gratis ett antal sidors exponering. Sara Edström från Konstnärernas Riksorganisation drar paralleller till museiverksamhet och avslutar sitt inlägg med förslaget att kulturnämnden ska ta tillbaka fattade beslut. En generalsekreterare framför brist på dialog… och så vidare. Kurirens skribent borde vara tillfreds med reaktionerna på hans inledande debattartikel.
Min personliga erfarenhet och rekommendation är att den som i sin arbetssituation inte förstår eller trivs med den av andra beslutade övergripande planeringen bör i sann anda av god arbetsmiljö begära ett konstruktivt resonemang för att belysa alla berördas intressen. Det beteendet bör gälla oavsett det handlar om kultur, snöplogning, skola, omsorg eller andra verksamhetsområden inom Katrineholms kommun.
Svårare än så kan det väl inte vara!
Avslutningsvis hade det för den här debatten varit lämpligt, om man hade läst och noterat kulturnämndens samtliga beslut. Den sista punkten i protokollet har nämligen följande lydelse och banar väg för just det konstruktiva resonemanget:
Förslag till utställningar ska beredas med konstenheten och godkännas av förvaltningsledningen.
Svårare än så är det inte!
Trevlig vår, katrineholmare!