Kommunlogiken är enkel: Den som inte växer, krymper i praktiken. Och den som krymper får det ofta snabbt svårt.
Därför har den senaste årens befolkningssiffror inte varit glädjande för Katrineholm. Efter mer ett årtionden av nästan bara lite och mycket plus vände trenden 2020. Sedan dess har antalet katrineholmare krympt lite mer varje år. Och när kommunen går in i 2024 lär befolkningsförändringen återigen stå på minus.
1 november i år bodde det 34 334 invånare i Katrineholm, det kunde man läsa på kommunens hemsida i veckan. Varför är denna så kallade "novemberräkning" så viktig? Jo det är dessa siffror som används som underlag för skatteintäkter och statsbidrag. Det är alltså ett betydelsefullt datum för politikerna.
Dessa 34 334 är förvisso fler än de 34 325 som räknades i slutet på september. Det är alltid glädjande med tillökning – även om det bara motsvarar ungefär två familjer och en återvändare. Men utvecklingen mellan slutet på september och början på november säger väldigt lite om den längre negativa befolkningstrenden i kommunen. Mellan 2020 och 2022 tappade kommunen 161 invånare. Både november och december ska räknas och kan då förändra årets siffror. Men i jämförelse med årets början har Katrineholm nu 270 färre invånare.
Lågt barnafödande och strypt invandring har den effekten, och träffar inte bara i vår hörna av Sörmland. I augusti konstaterade Statistiska Centralbyrån (SCB) att 2023 första halvår hade den lägsta folkökningen på 17 år. Det föds färre barn samtidigt som allt fler lämnar Sverige och antalet som flyttar hit krymper. Med en åldrande befolkning blir den matematiken svår att få ihop.
De partier och företrädare, även i Katrineholm, som länge jämrat sig över invandringen har skäl att tänka om. Hur tänker de att äldreomsorgen ska klara av de kraftigt ökande personalbehoven utan invandringen? Det är närmast ett mysterium som fått alldeles för lite kritik i den politiska debatten – både på riksplan och i lokalt.
Det kan även vara svårt att konkurrera med andra städer – vissa utbildningar, jobb och annan sorts kultur- och restaurangliv kan locka de som vill göra annat än vad som finns i vår del av Sörmland. Men ska Katrineholm växa och frodas behöver flyttströmmen härifrån vändas.
Då går det inte att bara skylla på yttre omständigheter. Politiken behöver satsa hårt på skolan och inte tumma på kvaliteten i undervisningen – men inte bara i centralorten. Det är a och o för familjer vid val av boendeort. Tillgången på bostäder i olika faser av livet måste också förbättras.
Jobben och näringsliv är dock det stora. Och i olika undersökningar och rankingar presterar Katrineholm väl – i alla fall i Sörmland. Senast i veckan uppmärksammades Katrineholm för att ha den näst bästa tillväxten i länet. Gott så! En sund näringslivspolitik, särskilt lokalt, kan göra stor nytta för jobbskapande. Människor som vill göra sin grej och satsa på företagande av olika sort ska uppmuntras samtidigt som kommunen gör sig intressant för större etableringar.
Det som görs rätt ska hållas i. Men annat kringtrams bör kommunen skrota. Politik och förvaltning bör inte slösa sin tid på verkningslös kommunreklam. Inte heller låta skattepengar gå till alkoholbubblor under kommunens näringslivsmöten på våren och hösten. Skumpadrickande är inte näringslivspolitik.