En av klubbens automater för mensskydd sitter på väggen vid omklädningsrummet.
Under förra året utrustades alla idrottsföreningar i Katrineholm och Vingåker med gratis mensskydd. Detta genom ett samarbete mellan företaget Redlocker, som utvecklar de specialbyggda automaterna, och Sörmlands sparbank, som sponsrade satsningen.
Den före detta anfallaren Maria Andersson, 51 år, är inte bara tränare för DFK Katrineholm, kommunens största förening för damfotboll, hon är sedan 2022 även trygghetsansvarig. Hon är den som ser till att automaterna fylls på och fungerar som de ska. Vi träffas på Backavallen för att utvärdera satsningens första år och diskutera vad mer som behöver göras för att göra idrotten mer jämställd.
Föreningen hade redan innan automaterna som policy att mensskydd alltid ska finnas med på träningar och matcher. Den stora skillnaden nu är att de inte kostar föreningen något.
– Vi har en automat inne här i korridoren till omklädningsrummen och en i vår föreningslokal. Det var ingen tvekan för oss att söka det här, det är fantastiskt att Sparbanken har gått in och sponsrat. Och det har varit ett jättepositivt samarbete med Redlocker som levererar och installerar allting, säger hon.
Under Maria Anderssons tid i fotbollsvärlden är det mycket som har förändrats. Det gäller särskilt saker som mens, som länge har varit svårt för många att diskutera öppet. Det är också det hon säger sticker ut mest när man tittar i backspegeln.
– Att vi ens pratar om det, det är jättebra! Jag brukar alltid berätta för tjejerna i mitt lag att vi har mensskydd i sjukvårdsväskan och att de ska säga till om det är nåt, om det är nåt vi kan hjälpa till med. Jag kan inte tänka mig att det samtalet fanns med någon gång under min tid som spelare. Det skötte man själv och pratade inte om.
Maria Andersson säger att hon märker att tjejerna numera också pratar med varandra om det här.
– Det finns inte samma tabu numera. Vi kan kliva in på ett omklädningsrum och jag kan peka ut var det finns mensskydd på samma sätt som jag visar var det finns plåster. Det gör nog jättemycket för att normalisera.
Maria Andersson är utbildad socionom och arbetar till vardags som skolkurator på KTC.
Vad behöver fortfarande göras?
– Vi behöver se till att det här inte blir en enskild insats. Det här måste hela tiden fortgå, vi måste fortsätta prata om det. Det finns en debatt nu om kvinnors hälsa kopplat till träning och mens, hur kvinnokroppen fungerar och att det går i olika faser under cykeln. Och att män och kvinnor har olika förutsättningar. Där finns det mer att prata om.
I mars var de på ett event som företaget Redlocker arrangerade i Katrineholm. Hon noterade att hennes två manliga kollegor var de enda männen på plats.
– De var jätteglada över att de var där, för de fick jättebra information och en bra förståelse för det här. Det har nog varit en obekväm situation för många manliga tränare, men de återkopplade direkt till tjejerna i laget och sa att de ville att alla ska känna sig trygga med att komma till dem också, för det är inget konstigt att prata om.
"Vi ser att det här bara är början och vi kommer att fortsätta uppmärksamma dessa ämnen, för det finns ett stort behov, framförallt hos de unga", säger Hanna Östberg, projektledare på Redlocker.
Hanna Östberg är projektledare på Redlocker. Hon berättar att de är jätteglada över den fina responsen från DFK:s manliga tränare.
– Det är riktigt häftigt att höra, det är ett kvitto på att frågan och vårt förändringsarbete är otroligt aktuellt. Och även om vi har kommit långt finns det en lång väg kvar. Det blev tydligt efter att vi har fått den här responsen, inte bara från DFK. Vi ser att det här bara är början och vi kommer att fortsätta uppmärksamma dessa ämnen, för det finns ett stort behov, framförallt hos de unga, säger hon.
Hon säger att det är genom att prata om mensskydd på ett bra sätt som vi slutligen kommer att normalisera det, vilket hon tror kommer göra stor skillnad för unga som upplever sin första mens.
– Vi ser att det är många ungdomar som inte vågar fråga om mensskydd och då går man inte i skolan eller på träningen på samma villkor. Vi vet att det finns en enorm skam och att vi måste prata om det här. Unga tjejer mår dåligt och det är viktigt att komma ut och möta den oron så de inte känner att de är ensamma i det här, för det är helt normalt.
"Nu pratar vi om hur man mår och är mer lyhörd för det, även utanför fotbollen"
Maria Andersson
Men i rollen som trygghetsansvarig ingår ett bredare förändringsarbete än bara mensskydd. Där tycker Maria Andersson att DFK gör mycket för att skapa en trygg atmosfär för alla medlemmar.
– Vi pratar mer om trygghet idag. Det kan handla om allt från omklädningsrum, matcher, stämning. Förr åkte man på träning och sen hem, nu pratar vi om hur man mår och är mer lyhörd för det, även utanför fotbollen.
Den lyhördheten tar sig bland annat uttryck i ett relativt nystartat ungdomsråd som ska fungera som en länk mellan spelarna och beslutsfattarna.
– Där är tryggheten en väldigt viktig fråga. Vi har representanter från olika åldrar och de har jättemycket bra input som jag tar med mig till styrelsen.
"Vissa kan tycka att det är obehagligt inför att duscha inför andra"
Maria Andersson
Ett konkret exempel på något från rådet som har lett till förändring är en diskussion om duschrummet.
– Vissa kan tycka att det är obehagligt inför att duscha inför andra, så jag har pratat med Service- och teknikförvaltningen om det. Nu ska vi få duschdraperier som vi klickar i när vi är här och sen kan ta med oss. Vi vill göra det så tryggt vi kan.