Maria Ekström, anställd på Röda korset seond hand, förklarar att varje plagg från Shein hamnar i den gråa soppåsen bakom henne.
Tidigt i februari gick Röda korset ut med en uppmaning till sina second hand-butiker: Ta inte längre emot kläder från kinesiska e-handlarna Shein och Temu. Organisationen menar att jättarna inom ultra fast fashion riskerar att inte följa EU:s regelverk gällande produktion av kläder. Risken är större för miljöpåverkan, sämre arbetsförhållanden och farliga kemikalier i kläderna. En studie av Greenpeace från 2022 visar att sju plagg av 42 innehöll för höga nivåer av farliga kemikalier.
I Katrineholm finns i dag närmare ett tiotal second hand-butiker. Kuriren gav sig ut i butikerna för att undersöka om ultra fast fashion finns att köpa och hur de olika aktörerna hanterar plaggen.
Röda korset second hand Katrineholm
Marie Ekström, anställd på Röda korset second hand, säger att de följer organisationens uppmaningar och inte tar emot kläder från Shein eller Temu. Men även om butiken sägs följa de nya riktlinjerna hittas en t-shirt från Shein i butiken – innan Kuriren är på plats.
– När vi upptäckte plagget tog vi bort det från butiken direkt, säger Marie Ekström.
T-shirten hängde ute i röda korsets second hand butik. Enligt de nya uppmaningarna ska dessa plagg skickas till förbränning, då de inte håller tillräckligt hög standard för att kunna återbrukas.
I dagsläget finns ingen information inne eller utanför butiken, om att de inte längre tar emot kläder från företagen. Men inlägg om de nya riktlinjerna finns på deras sociala medier. På hemsidan står en rad om att butiken inte längre tar emot kläder från Shein "eftersom de kan innehålla hälsofarliga ämnen". Susanne Skoog, butiksansvarig, säger att information i butiken kommer finnas inom kort.
Susanne Skoog, butiksansvarig på röda korset second hand butik i Katrineholm.
De flesta som är med och hjälper till i butiken är volontärer som ska känna till de nya riktlinjerna.
– Det kan ha varit någon som missat att sortera bort kläder från Shein någon gång under veckan, säger Anna-Lena Gällström, volontär i butiken.
Kläder från Shein och Temu som trots allt kommer in till Röda korsets butik i Katrineholm slängs i en grå soppåse. Anna-Lena Gällström förklarar att kläderna i påsen åker vidare till Vika återvinningscentral, men de går till förbränning då kläderna inte håller tillräcklig kvalitet för att återvinnas.
Anna-Lena Gällström, volontär vid röda korsets second hand i Katrineholm
Klädmärket Shein är enklare att identifiera under grov- och finsorteringen i butiken, då kläderna har etiketter med företagets namn. Temu är en digital marknadsplats och har inga egna varumärken. Deras varor skickas direkt till konsumenter från tillverkare framförallt i Kina.
– Därför är det inte lika enkelt att se var kläderna kommer från. Men om de är hela och rena säljer vi dem, säger Anna-Lena Gällström.
Kläderna vi säljer ska inte vara giftiga
Susanne Skog
Butiksansvarig
När det kommer till fast fashion från företag inom EU menar Susanne Skog, att de har andra förutsättningar.
– Företagen här måste hålla sig till regelverken kring farliga kemikalier i kläder, vi är därför glada över att kunna ge dem en längre livslängd, säger Susanne Skoog.
Beslutet att följa organisationens uppmaningar kring Shein och Temu var självklart för butiken.
– Kläderna vi säljer ska inte vara giftiga, därför valde vi att följa Röda korsets uppmaning, säger Susanne Skoog.
Andra vändan
Det skadar stadskärnan och inte minst miljön.
Agneta Moberg
Butiksansvarig Andra vändan.
Andra vändan tar bara emot artiklar från anställda och deltagare i deras producent och arbetskooperativ och får inte in många plagg till butiken. Agneta Moberg, butiksansvarig, försäkrar att man inte har kläder från fast fashion-bolag som Shein eller Temu.
– Kläder utgör en liten del av verksamheten och vi tar inte emot kläder från vem som helst. Vi ska dock vara lite mer uppmärksamma i framtiden, säger Agneta Moberg.
Utbudet av kläder på Andra Vändan är minimalistisk, men anställda i butiken säger att de inte brukar återbruka fast fashion.
Hon anser att fast fashion påverkar samhället negativt.
– Det är ju förskräckligt att man för en så stor internethandel i dag. Det skadar stadskärnan och miljön när allt ska fraktas, säger Agneta Moberg.
Hjälpverksamheten Återvinningen
Butikens anställda vill inte kommentera företagets policy kring fast fashion-artiklar, men säger att det diskuteras högre upp inom verksamheten.
– Vi har inte fattat några beslut än, säger en anställd i butiken som vill vara anonym.
Butiken har flertal artiklar från fast fashion företag som befinner sig i Sverige, H&M, lager 157, Lindex och många fler. Kuriren kunde inte hitta några plagg från Shein eller Temu.
Pingstkyrkan second hand
Under Kurirens besök i butiken hittar vi en tröja från Shein. Ansvarig på plats vill inte besvara våra frågor utan hänvisar oss till Mats Hillerström, verksamhetschef på Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU). Hillerström hänvisar oss i sin tur till PMU:s hemsida, där han tidigare förklarat PMU:s ställning till fast fashion.
Där skriver han att så länge kläder från till exempel Shein bedöms hålla kvalitet för återbrukning säljs plagget i deras butiker. Mats Hillerström menar att tillverkningen och efterfrågan av fast fashion och ultra fast fashion är roten till problemet, inte att den säljs vidare. Alla plagg från producenten innehåller inte för höga nivåer av skadliga kemikalier, där han menar att media ska delvis ha hänvisat till ett flera år gammalt testunderlag.
Mats Hillerström anser att frågan om second hand butiker bör sälja fast fashion är komplex och omfattningen av kläder som innehåller farliga kemikalier är ofullständig. Därför väljer de inte ge ett kategoriskt nej till varor från ultra fast fashion-företag.
Fast fashion – snabbfakta
I takt med att konsumenter allt snabbare vill följa modetrender och uppdatera sina garderober har tillverkare i modeindustrin tagit fram snabba produktionscyklar. Kläder kan produceras på kort tid och hela processen är ofta förknippad med en negativ miljöpåverkan och avfall. Kläder producerade på detta vis har fått namnet "fast fashion".
Men det finns en ännu mer extrem version av detta fenomen.
"Ultra fast fashion". Där leveranserna är snabbare, priserna lägre och nya kollektioner kan komma veckovis eller till och med dagligen. Men behovet av fler resurser belastar miljön hårdare och arbetsförhållandena blir sämre. Företag som ofta nämns i samband med Ultra fast fashion är bland annat Shein. Kläderna du beställer riskerar också att innehålla farliga ämnen då EU:s regelverk inte kan kvalitetskontrollera produktionen.
Organisationen Svensk handel uppger att nästan 600 000 svenska konsumenter handlade från Temu och Shein under oktober månad 2024.
Källa: Naturskyddsföreningen, Svensk handel.