Hanna har nu kommit ur det våldsamma förhållandet, men vill berätta för att kanske kunna stötta eller hjälpa någon annan.
– Min man visade sig ha två sidor. Han var väldigt omtänksam, så kunde det skifta snabbt och han blev aggressiv och våldsam. Han började vara väldigt dum och slog sönder mina möbler och mina saker, säger Hanna.
Hanna har långt ljust hår och röd tröja. Tidningen träffar henne i Kvinno- och Tjejjouren Mirandas lokaler i Katrineholm, där en brasvideo sprakar och det doftar pepparkakor.
Våld i hemmet. De flesta tänker på fysiskt våld, misshandel, eller psykiskt våld.
Hanna drabbades av ekonomiskt våld i relationen hon hade med sin ex-make. Hon träffade honom för över 20 år sedan. Han hade bråttom, ville att de skulle flytta ihop snabbt. Redan efter några månader bodde de tillsammans i Katrineholmstrakten.
I början av förhållandet, berättar hon, saknade mannen pengar. Hanna lånade ut pengar till en kostym och till medlemskap i golfklubben. Hon hade räknat med att få igen pengarna, men mannen sa "vi bor ju ihop, vi delar väl på allt?"
Ganska snabbt fick de två barn tillsammans och maken fick ett bra jobb där han kunde avancera och få hög lön. Tidvis arbetade han i Norge.
De köpte hus. Mannen betalade huslånet, men de flesta räkningarna betalades av Hanna, som var sjukskriven.
Det var som att han skulle visa sin makt.
Hanna
– Jag betalade maten, räkningarna, barnens kläder, mina kläder, med min väldigt låga inkomst. Jag fick gå till ideella organisationer och be om hjälp, fast han tjänade så mycket. Om jag bad om någon summa till barnen eller hushållet fick jag alltid mindre än jag bett om. Det var som att han skulle visa sin makt.
Om Hanna bad om pengar till exempelvis skor åt barnen kunde han säga: "gå ut i förrådet och titta, det ligger kanske några skor där".
Bilderna i artikeln, på kvinnan i röd jacka, föreställer inte Hanna.
Även fysiskt och psykiskt våld förekom.
– Jag hade haft ett långt förhållande tidigare, som var normalt. Jag hade inte varit med om våld tidigare. Jag kunde inte greppa det. Nu blev jag kallad sopa, parasit, värdelös, lat. Jag var sjukskriven för utmattning. Jag var helt slut, av våldet, men också av att höra honom hålla på. När han kom hem förväntades jag ha skött allt med barnen, ha städat, ha gjort matlådor.
För att ens kunna köpa kläder till barnen plockade Hanna bär och sålde. Fick hon en slant av sina föräldrar till födelsedagen gick den till barnens behov.
– Han köpte nya bilar, gick till frisören, la pengar på kläder, skor för flera tusen, men bara till sig. Jag mådde så fruktansvärt dåligt. Jag var alltid stressad och orolig. Hur skulle jag ha råd med maten?
... allt från att man tvingas ta lån med sitt bank-id, till att partnern vägrar betala för hushållet eller gemensamma barn
Julia, kvinnojouren Miranda
Hanna tar en hjärtformad pepparkaka ur korgen och håller i den en lång stund.
Julia Järvinen arbetar med våldsprevention på kvinno- och tjejjouren Miranda. Hon och Hanna har haft många långa samtal.
Kvinnojouren möter ofta det ekonomiska våldet. Julia Järvinen som arbetar med våldsprevention på Kvinno- och Tjejjouren Miranda i Katrineholm, säger att ekonomiskt våld är mycket vanligt i våldsamma relationer:
– Vi möter allt från att man tvingas ta lån med sitt bank-id, till att partnern vägrar betala för hushållet eller gemensamma barn.
Hannas situation blev inte bättre. Hon föreslog maken att de skulle ha ett gemensamt konto för gemensamma utgifter, men mannen sa att inga andra par hade det så.
När man är utsatt för misshandel frågar man inte två gånger
Hanna
– När man är utsatt för misshandel frågar man inte två gånger, säger hon.
Hon uppfattade det som en skam att bli utsatt.
– Med tiden försökte jag vara så att han inte skulle reta upp sig på mig. Ibland stod jag upp för mig själv, men då gav han sig på mig. Ibland gick jag undan, då gick han efter.
Hanna hade svårt att lämna mannen på grund av barnen och sin dåliga ekonomi.
– Jag visste inom mig vad jag borde göra, men jag visste inte hur jag skulle lösa det.
– Samtalen med Julia på Miranda fick mig att förstå att jag inte överdrev eller överreagerade eller var överkänslig, säger Hanna.
Han ville också skiljas. Han sa att jag inte tillförde något.
Hanna
För några år sedan skildes hon och maken.
– Han ville också skiljas. Han sa att jag inte tillförde något.
Det avgörande för Hanna var när hon polisanmälde maken för misshandel.
– Jag kände att nu får det vara nog. Jag var rädd, jag hade anmält honom men vi bodde fortfarande ihop på helgerna.
Mannen dömdes för misshandel och Hanna skulle få skadestånd. Men efter att mannen hotat henne med att han skulle göra hennes liv till ett helvete drog hon tillbaka kravet.
– Jag vågade inte.
Mannen hade bråttom, när han och Hanna träffades. Han ville flytta ihop med en gång.
Försörjningsstöd kunde Hanna inte få, eftersom hon och mannen fortfarande var gifta och hade försörjningsplikt gentemot varandra. Men hon fick stöd och ekonomisk hjälp via Miranda, men också från Svenska kyrkan och Pingstkyrkan i Katrineholm.
– Samtalen med Julia på Miranda fick mig att förstå att jag inte överdrev eller överreagerade eller var överkänslig. Hade det inte varit för Miranda och kyrkorna hade det inte gått.
Efter att ex-maken flyttat ut har Hanna kunnat få bostadsbidrag. Livet och ekonomin börjar ordna upp sig. Hennes ögon glittrar till när hon berättar att hon nu blivit sambo med en man hon varit vän med sedan länge, där vänskapen blivit till kärlek.
Hanna heter egentligen något annat och vissa detaljer är ändrade, för att hon inte ska kännas igen. Bilderna på kvinnan i röd jacka föreställer en annan person.
