– Känns lite konstigt att gå in här när det inte finns en enda människa, säger Tina Pettersson med en nostalgisk blick.

Hon minns mer än gärna hur det såg för 15 år sedan.

– Då var det fart i hallen och alla i laget tände till extra när publiken drog i gång med sina hejarramsor.

Artikelbild

Säsongen 2003 slutade inte enbart i guldhatt för Tina Pettersson. Hon fick också dra på sig den blågula landslagströjan och spelade i CVS-cupen i Tjeckien.

Som 17-åring började Tina Pettersson spela volleyboll.

– Jag inledde karriären i Vingåker och hamnade i KVK strax innan millennieskiftet, berättar Tina Pettersson som fanns med i KVK när marschen mot eliten inleddes.

– Vi vann division 1 och tog klivet upp i elitserien. Tina Celinder anslöt till klubben som tränare och då satte satsningen mot SM-guld fart på allvar.

Tina Pettersson minns alla tuffa träningspass som så småningom skulle utmynna i den guldhatt som hon fortfarande har bevarad i hemmet på Jättorpsvägen i Katrineholm.

Artikelbild

En konstig känsla, tyckte Tina Pettersson när hon klev in i en tom Duveholmshall, Annat var det under guldåret 2003.

– SM-guldet 2003 är ett minne för livet och att jag dessutom fick spela i landslaget samma år glömmer jag aldrig, säger Tina Pettersson.

I och med SM-guldet tog hennes direkta elitsatsning slut och KVK som förening försvann några år senare från volleybollkartan.

– Jag blev mamma till dottern Klara och tiden för elitvolley fanns inte längre.

Två år senare föddes sonen Olle och då blev det ännu mindre tid för träning.

– Men jag fanns med lite i bakgrunden och tränade när det fanns lite tid över.

Ett och annat inhopp i elitseriesammanhang blev det också innan hon lämnade volleybollen för gott.

Tina Pettersson bytte roll i idrottslivet. Från aktiv till idrottsförälder.

Dottern Klara, 14 år, fick upp intresset för truppgymnastik och då var det naturligt för Tina att ikläda sig rollen som ledare och tränare.

– Nu har jag lämnat uppdraget men följer givetvis med och stöttar Klara i hennes intressevärld.

Och den handlar inte bara om gymnastik.

– Klara ägnar sig också åt hästsport och då handlar det om hoppning och dressyr, berättar Tina Pettersson.

Sonen Olle, som hunnit bli 12 år, går i pappa Henrik Perssons, fotspår.

– Olle spelar bandy i KVBS, men också fotboll i KSK, säger Tina Pettersson.

På nära håll följer hon barnens utveckling som idrottsutövare.

– Oavsett vad de väljer att satsa på så kommer jag att finnas med som ett stöd och jag tänker inte påverka någon i deras framtida val.

För hennes egen del handlar idrotten i dag om motion i olika former.

Hon gillar att åka mountainbike i naturen, men även golfsporten har sin plats på veckoprogrammet.

– Jag försöker att ta mig ut till Jättorp en gång i veckan och även om träningstimmarna inte blir så många så har jag lyckats bibehålla mitt spelhandicap på 20.

I behåll finns också medaljer, tröjor och guldhatt som hon erövrade som framgångsrik center i KVK:s guldlag år 2003!