När jag var yngre, så mycket yngre än i dag, runt tre-fem år eller något i den stilen var jag på en allsvensk match mellan Malmö FF och Örgryte IS. Jag trodde att Örgryte var från en plats som kallas "grytan" i Lund.
(Ör)gryte – grytan, väldigt logiskt.
När jag såg IFK Göteborg mot Hammarby trodde jag att Hammarby var från Sandhammaren utanför Ystad. Hammar(by) – (Sand)hammaren. Det verkade, även det, logisk.
Även om mina, i alla fall geografiska, kunskaper kring lagen i allsvenskan har förbättrats avsevärt sedan början på 1990-talet är ett allsvenskt tips fortfarande väldigt svårt att snickra ihop. Det blir nämligen aldrig som man tänkt sig.
Men försöka går ju alltid.
Jag tror, som ni kan se i tipset, att Elfsborg tar guld. Deras mittfält ser oerhört starkt ut och får de igång målskyttet kommer de att vara lika farliga som trottoarerna i Katrineholm vintertid.
IFK Göteborg, laget jag själv håller på, kommer att placera sig högt i år också. Problemet med att ha en sådan talangfull trupp är att det kan bli många spelarförsäljningar i sommar. Sen vet man aldrig hur många korsbandsskador de åker på.
Det är hugget som stucket i toppen, jag tror MFF kommer vara där, Kalmar FF likaså.
Strax där under kommer Trelleborgs FF, Örebro, Häcken och AIK.
AIK har inte en chans att försvara guldet. Att de tappat en hel centrallinje gör det till ett omöjligt uppdrag.
Stockholmslagen överlag kommer att få det tufft i år. Djurgården har som målsättning att nå topp-10 men det känns ungefär lika realistiskt som att jag skulle bära MFF-tröja. Ett gäng finska spelare gör inget allsvenskt lag.
Mjällby kommer att klara sig bäst av nykomlingarna, mycket tack vare deras centrallinje som ser väldigt stark ut.
Tyvärr för Åtvidabergs del så kommer de inte räcka till i allsvenskan, det är ett alldeles för orutinerat lag i dessa sammanhang. Tillsammans med Djurgården blir det respass.
Där har ni mina tankar kring det hela. Det kan givetvis bara gå fel, Blåvitt kan byta plats med Elfsborg, Djurgården med Åtvidaberg.
Sommaruppehållet är långt, till och med längre än min väldigt långa kompis Simon, och där kan mycket avgöras.
En sak som är säker är att det kommer att bli lika jämnt som det alltid blir vilket är allsvenskans skönhet och svaghet på samma gång.
Kulan är i luften, det är äntligen igång.