Håll koll på kroppen och hur den reagerar i kylan

Just nu, med solen som skiner från en klarblå himmel, är det många som lockas ut i skidspåren.  Lars-Erik "Zeke" Moberg och Magnus Zetterberg var två av många som i helgen provade sin skidteknik i Katrineholm.

Båda är gamla elitidrottare och alltså vana med träning, och även om de inte hållit på med samma idrott så har de samma taktik att skydda sig mot kylan.

– Jag undviker kylan genom att använda mig av flerlagersprincipen. Men när kvicksilvret kryper under minus 15 grader ser jag också till att skydda luftrören, säger Zeke.

– Det gäller att klä sig klokt, välja flera lager med kläder som andas. Då slipper man bekymra sig över risken att bli frusen, är Magnus svar.

Magnus Zetterberg ses ofta ute i skidspåret den här tiden på året.

Foto: Stellan Nilsson

Katarina Steding Ehrenborg, hjärtforskare på Lunds universitet och författare till boken "Hjärtsmart: orka mer och lev längre" som gavs ut förra året, motionerar också. Även när det börjar bli riktigt kallt.

– En viktig poäng är att man bör ta sig ut även då. Sänk intensiteten och ta på mycket kläder. Om det kommer en köldknäpp som varar under en lång period, som nu, är det inte bra att sitta inne. Man missar mycket hälsofrämjande effekter. En fem minuters promenad är bättre än ingen alls, säger hon.

Katarina berättar att kylan är ett stressmoment för kroppen. 

– Om man upplever luften som kall så blir det ett stresspåslag i det sympatiska nervsystemet och det drar igång med adrenalin och höjer blodtrycket. Och ett förhöjt blodtryck gör att hjärtat får pumpa mot ett motstånd. Så då blir det lite tyngre.

Så om man redan har högt blodtryck?

– Om man har högt blodtryck har man kanske också åderförfettning i hjärtats kranskärl som försörjer hjärtat med syre. Då kan man om man kommer ut i kylan få ont i bröstet. Och då ska man ringa 112. Men den fråga jag tror du vill ställa är egentligen om man kan motionera med en hjärt-kärlsjukdom? Det är en svår sak att svara på egentligen. Kylan i sig är inget problem, om man bortser från köldskador, utan vår reaktion på den. 

Just nu är det många som vill prova sin skidteknik oavsett hur kallt det är. Men man ska lyssna lite på kroppen innan man tar bestämmer sig hur man ska träna.

Foto: Ulrika Gustafzon Cummings

I ett exempel tar Katarina fram en hjärtsjuk vinterbadare, som från sommarens slut varje dag tar sig ett dopp i sjön medan temperaturen sakta sänks i vattnet.

– Då blir det en tillvänjning så när man kommer ned på fyra grader så blir chocken inte så stor för kroppen än om man aldrig gjort det tidigare. Då får man inte det där stresspåslaget. Så det handlar mycket om hur du upplever kylan. För ett friskt och normalt hjärta är det inga problem att träna i kyla. 

Har man problem med astma eller har lättirriterade luftvägar kan man få problem att andas eftersom luftvägarna svullnar i kylan påpekar Katarina.

– Men det är inte riktigt mitt område. Vårt största organ, huden, tar kanske mest stryk. När det blir kallt drar blodkärlen ihop sig, och det är det som höjer blodtrycket som i sin tur kan göra det jobbigt för hjärtat. De blodkärl som drar ihop sig för att höja temperaturen i kroppen, är de ytliga i huden. Och det är kärlen längst ut, de i fingrar och tår alltså, som drar ihop sig först, säger Katarina och fortsätter.

– När vi sedan kommer in igen så får vi något som kallas reaktiv hyperemia, en reaktion på att kärl varit avstängda. Det blir en övergenomblödning. Det är därför man får bultande, röda och svullna händer, men det är en frisk och normal reaktion. När man fått köldskador kommer inte denna cirkulationen igång igen, man kan säga att något har gått sönder.

Den tidigare kanotisten Zeke Moberg älskar att varva träningen på vintern med skidåkning.

Foto: Stellan Nilsson

I en svensk studie som just publicerats säger två av tre unga skidåkare att de har besvär med andningen i kyla. 

– Den höga förekomsten av astma hos längdskidåkare kan bero på upprepad och långvarig inandning av kall torr luft, säger Nikolai Stenfors, docent vid Umeå universitet och överläkare vid lungkliniken på Östersunds sjukhus i ett pressmeddelande.

Forskningsprojektet Aegis, där Umeå universitet och Mittuniversitetet har varit inblandade, har pågått sedan 2017. Det långsiktiga syftet har varit att minska luftvägsproblemen för just skidåkare vid långvarig fysisk aktivitet i kyla.

I projektet har man bland annat studerat fördelarna med att använda andningsmasker.

– Med masken återanvänds en del av den varma och fuktiga luft som vi andas ut, och det minskar förmodligen påfrestningen på luftvägarna, säger Nikolai. 

Samtidigt kan det vara bra att veta att den luft som finns kvar i masken har ett längre syreinnehåll och en högre halt av koldioxid.