Det är i Kalmar som eliten, och även bredden, av Sveriges triathleter samlas en gång om året. Då är det dags för Sveriges största Ironman och Sofia Malmsten har under en längre tid varit sugen på att genomföra en dylik utmaning.

– Det började för många år sedan när jag följde mitt ex Mikael Pettersson på hans tävlingar, och när man stod där och hejade, så föddes det en tanke i mitt huvud som sa: det där ska jag också göra någon dag, säger Sofia Malmsten när vi träffar henne på jobbet som fastighetsmäklare i Katrineholm.

Som mamma till tre barn, Olof 14, Ivar 12, och Knut 5, varannan vecka är det stora problem för henne att få tiden att räcka till för all träning som behövs för att genomföra en Ironman. Hon har löst det så att "barnveckan" tränar hon inte alls, utan ägnar sig åt familjen. Den andra veckan blir det mellan 5–15 timmars träning på någon av de tre disciplinerna.

Två av Sveriges främsta triathleter, Jonas Colting och Jojje Borssén, har gjort upp ett träningsprogram för henne som fungerar under de här premisserna.

Simningen är något hon har med sig sedan ungdomsåren som simmare och den fasar hon inte speciellt mycket för. Däremot känns cykelloppet som en tuffare utmaning, eftersom killar och tjejer har gemensam start.

– Eftersom jag är simmare tror jag mig att klara simningen hyfsat och jag kommer säkert att ligga före många killar. Men när man sedan hamnar på cykeln och är så mycket svagare än killarna och de susar förbi en efter en, då är jag rädd för att det kommer att kännas tungt.

Men det avslutande maratonloppet då?

– Då är det ju bara det som återstår, så det går säkert bra, skrattar Sofia.

Har du gjort något maratonlopp förut?

– Nej, men jag har sprungit Lidingöloppet en gång och gjort fem Vasalopp.

Skillnaden blir förstås att den här gången har hon 18 mil cykel och nästan fyra kilometer simning i kroppen innan hon ska springa 42 kilometer...

Men den här alltid optimistiska och glada tjejen hyser full tillförsikt att hon ska klara av det och i generna finns det hel del att brås på. Pappa Hans-Åke var landslagsman och OS-kanotist 1972 i München och storebror Andreas har gjort mängder av långlopp både på skidor och löpande.