Av alla sporter hon provat på är fotbollen den roligaste.
‒Det beror nog på bollen, säger hon.
I flicklagen var hon forward och gjorde många mål. När den 13-åriga talangen som en av tre DFK-spelare (tillsammans med Matilda Plan och Wilma Pettersson) blev uttagen i Sörmlandslaget fick åka på elitlägret i Halmstad var det i en ny roll som mittback. Hon hanterade den lika bra och fotbollskvaliteterna borde ha resulterat i en kallelse till flicklandslaget, men den kom aldrig.
‒På den tiden var jag blyg. Jag förstår nu att chansen funnits om jag bara vågat kliva fram, ta plats och höras.
Två år senare fick hon debutera i DFK:s A-lag. Skillnaden mellan flicklagsfotbollen och A-laget var tydlig.
‒Jag kom fel i många närkamper, kapade många ben och orsakade flera straffar emot oss, säger Maja Persson om en säsong där hon drog på sig fem gula kort.
‒Men jag har aldrig blivit utvisad, säger hon men erkänner snabbt att hon borde ha blivit det i en match där hon fick två gula kort men domaren glömt det första.
I år har Maja Persson bildat mittbackspar med Amanda Eliasson i de flesta matcherna.
‒Hon har kommit tillbaka så starkt efter det spolierade fjolåret. Amanda är en av de brytsäkraste spelarna jag känner. Jag är alltid trygg bredvid henne.
Det är samma kemi med defensiva mittfältaren Sandra Lifvakt och målvakten Jessica Lennström.
‒Tillsammans med dem känner jag mig bekväm. När jag dessutom får förtroendet från tränaren Thomas Lennström trivs jag med att få styra och ta plats.
Inte bara i försvaret. Maja Persson, med ett av de hårdaste skotten i laget, kliver gärna fram och skjuter frisparkar.
‒Tidigare sköt jag bara hårt, den här säsongen har jag dessutom lärt mig att använda kraften på rätt sätt och kan placera bollen också.
Men det är inte bara den närmaste omgivningen på planen som gör att fotbollen är en så viktig del för Maja Persson.
‒Laget är den största anledningen. Vi är en så härlig grupp. Det är kul med så många nya spelare och att vi alla har hittat varandra.
Det är den sammanhållningen som får Maja Perssons humör att snabbt svänga från depp till glädje efter en förlust.