Tankarna på att starta något eget som skulle fokusera mer på anpassad träning har funnits hos Rebecka Ekstrand länge. Men det var när hon själv behövde ta sig ur en tuff tid som projektet fick form.
– Jag kom ur en destruktiv relation och gick till kvinnojouren. Det var jättebra för att få komma tillbaka mentalt, men jag kände att något fattades efter det. Och träningen har alltid varit min fasta punkt i livet, det är där jag har känt att jag har kunnat klara av vad som helst. Fysisk aktivitet är den bästa medicinen för mig, säger hon.
Nu vill hon låta andra göra samma resa. I juli öppnas dörrarna till en källarlokal på Oppundavägen som hon ska förvandla till ett slags mellanting mellan gym och vardagsrum. Hon kallar det för "Tillbaka till livet med fys".
– Jag får nycklarna i juni och ska bygga upp mitt egna lilla hemtrevliga gym. Det är bra att det är ett ställe som är lite avsides. Hos mig får man trygghet i att det är bara vi som tränar, det är ingen som avbryter och allt är individanpassat. Man ska känna när man klarar av saker i gymmet att man kan ta med sig det till andra delar också.
Rebecka Ekstrand kommer att erbjuda både individuell träning och gruppträning i en stöttande gemenskap, utan press på styrkeresultat.
– Det handlar inte om att få magrutor eller bygga så mycket muskler som möjligt. Man kan ha 100 kilo muskler men vara rädd inombords. Min tanke är att folk ska bli en starkare version av sig själva. Det handlar om att bygga upp en stark stomme inom sig för att kunna räta på ryggen och känna att man klarar av saker. Ibland kanske man pratar mesta delen av tiden och tränar i fem minuter, det är klivet att komma dit som är det viktiga.
Rebecka har över 20 års erfarenhet av att leda fyspass och är utbildad inom krishantering, men trycker ändå på att gymmet kanske inte är det enda man behöver efter att ha genomgått en kris.
– Det är träningen sammankopplat med samtalen hos Kvinnojouren som gjorde att jag kunde få bättre självförtroende, säger hon.
Hur vet man att man inte pushar för hårt?
Rebecka skrattar till åt frågan.
– Det har jag lärt mig den hårda vägen. Jag är lite galen men jag har blivit en rätt bra personkännare. Jag har blivit kallad träningshitler och det tar jag som en komplimang. Jag vill få andra att känna att de också kan, att de har mer att ge. Men jag bygger upp istället för att bryta ner.