Hanna Öberg hänger med huvudet medan hon talar med Göran Kenttä. Nyligen gick hon för guld i VM-sprinten men sköt tre bom i sista skyttet och såg gulddrömmarna försvinna.

Det är klart att det inte är kul, det var inte alls det jag ville. Det fallerar helt, hela kroppen vibrerar typ och jag vet inte om det är ansträngning eller nervositet. Jag vet ju precis vad jag skjuter om, det är precis där jag vill vara, men i dag funkar det inte, sade Hanna Öberg i den mixade zonen.

Försöka ta lärdomar

Göran Kenttä säger att det är viktigt att tänka att alla kan misslyckas och att det gäller att försöka ta lärdomar även av den här dagen.

Hon har kommit så långt att hon sätter sig i de här chanserna, i medaljläge, och bara det är ett väldigt stort kliv, säger Kenttä om vad han och Öberg pratade om.

Det hör inte till vanligheten att se Hanna Öberg så pass besviken som hon var efter 18:e-platsen. Kenttä menar att man måste få tillåta sig att vara det – åtminstone samma dag.

Besvikelsen måste få vara där och man ska inte göra allt man kan för att städa bort den. Ta hand om den, och när dagen är slut göra ett bokslut och inse att man vill ha nya chanser.

Fingertoppkänsla

TT: Hur viktigt är det att fånga upp åkarna så här direkt efteråt?

Det är både och. Ibland ska man vänta med det men har man en bra relation kan det vara värdefullt. Det beror också lite grann på hur känslosam man är, alla är lite olika, vissa vill vara för sig själva med. Där får man ha lite fingertoppskänsla, säger Kenttä.