På Vingåkers IP är samhällets alla ungdomar välkomna för att spela fotboll. Bollar lånas ut till de som inte har egen. Inledningsvis var ungdomarna skötsamma. Men därefter har det börjat spåra ur.
– Det skräpas ner med godispapper, petflaskor, chipspåsar. Vi hittar också små smällare i gräsmattan, berättar Teres Bergström Westerdahl.
Att leva rövare med elsparkcykel och vanlig cykel orsakar också skador på planerna.
– Det blir väl kanske inte några enorma skador, men det är så onödigt jobb. Särskilt när gräsplanerna är blöta, fortsätter hon.
Det finns ungdomar som tydligt visat sitt missnöje mot tillsägelser när de ombetts plocka upp efter sig eller lämna området.
– Våra A-lagskillar sa till några. Då sulade de en sten genom ett fönster på klubbhuset, säger Teres Bergström Westerdahl.
Utöver det så har ungdomar också kastat en järnbalk rakt genom ett fönster på vaktmästarens husvagn.
– Det var mitt på ljusa dagen. Så allt det här händer trots att vi har vaktmästare här, suckar Teres Bergström Westerdahl.
Föreningen äger själva sina planer och har försökt vara tillmötesgående mot sina besökare.
– Vi brukar öppna toaletten. Men även där förstörs det. De kastar ut bindor på golvet. Vi har fått en maskin med gratis mensskydd sponsrad. Och då måste man ändå vänta några minuter innan man kan plocka ut fler bindor, säger hon och fortsätter:
– Fotbollarna som lånas läggs inte tillbaka utan sprids över samhället. Det är inget kul när man får plocka upp bollar nere vid Provinsbutiken.
Föreningen kan tekniskt sett bomma igen allt och enbart låta medlemmar beträda planerna.
– Men det har ju blivit som en samlingspunkt för ungdomar, man vill ju kunna ha det så. Men man måste sköta sig. Det är inte okej att slå sönder saker och förstöra, menar Teres Bergström Westerdahl.
På grusplanen har föreningen sagt att man får cykla och leka bortom boulebanorna, men tyvärr verkar det förbjudna locka mer.
– Istället kör man och förstör boulebanorna. Dessa hyr vi ut och de har lagt mycket tid på att få dem bra.
Hon har vädjat om hjälp med att prata med ungdomarna och att snacket börjar hemma.
– Det handlar om enkla saker. Förstör inte, plocka upp och ställ tillbaka det man flyttar. Det är inte svårare än så.