När Ebba Kilman lämnade ordförandeposten i Svenska handbollslaget AB fick Magnus Oppenstam frågan om han kunde tänka sig att ta över.
– Jag tar mig an uppdraget med glädje. Jag brinner för handbollen och inte minst för handbollens värderingar, säger han.
Svenska handbollslaget AB ägs av Svenska handbollsförbundet. Deras uppdrag är att säkra den kommersiella framgången.
Magnus Oppenstam menar att handbollen skulle kunna engagera fler.
– Den är fortfarande liten jämfört med fotbollen eller hockeyn.
Därför vill han nu jobba hårt för att ingå bästa tänkbara partnerskap för att ge förbundet ett större tillskott, så att de kan engagera fler ute i klubbarna, som han uttrycker det.
Till vardags är Magnus Oppenstam ett tungt namn i finansbranschen. För två år sedan lämnade han Danske Banks aktiemäkleri för att bli chef på Handelsbankens aktiemäkleri. Tidigare har han haft liknande uppdrag på Nordea och SEB.
Sist vi hörde talas om dig spelade du handboll i Kaik, hur har du hamnat här?
– Efter Duveholmsgymnasiet studerade jag ekonomi på Linköpings universitet. Och efter det blev mitt första jobb på Östgöta enskildas banks aktieavdelning i Norrköping. Och på den vägen är det.
– Jag tycker att aktiemarknaden är jättekul, för den inbegriper så mycket händelser som återspeglar hela världens skeenden. Du måste vara påläst och du får träffa väldigt intressanta människor och bolag. Så jag hamnade rätt och sedan har jag sprungit på den banan på olika firmor.
Vad minns du från handbollstiden i Katrineholm?
– Den var fantastiskt kul. Den var rolig och stimulerande framför allt när man kom upp i A-laget. Jag var yngst tillsammans med Patrik "Lill-Kajan" Karlsson. Det var väldigt fostrande och det var en fantastiskt lagkultur. Jag musicerar lite grann också. Att sitta i ett orkesterdike eller att sitta i ett omklädningsrum och vara del av ett lag, något större, det brinner jag verkligen för. Det har varit samma sak i finansbranschen, att få leda olika organisationer och vara en del i det.
Första tiden i Linköping pendlade han till träningarna och matcherna i Katrineholm, men efter en tid gick han över till IF Saab. Även om han avslutade den egna karriären tidigt har hjärtat fortsatt att slå för handbollen.
– Jag tränade min dotter några år, men jag har inte spelat själv.