Sara Lennman i glädjetårar efter sitt personbästa.
När Sverige skickade sina elva atleter till inomhus-VM i kinesiska Nanjing under förra helgen, fanns katrineholmaren Sara Lennman med. Trots den 20 timmars långa resan och tidsskillnaden lyckades hon snabbt anpassa sig och levererade sitt livs bästa stöt, som mättes upp till 18.45 meter, vilket betydde nytt personbästa och en nionde plats i tävlingen.
– Det var en fantastisk upplevelse. Att göra sitt absolut bästa i en VM-final, det är en känsla som är svår att toppa. Jag är jättestolt över att jag kunde prestera så bra trots omständigheterna. Kroppen gick in i någon form av extra energiförråd på något sätt, säger Sara Lennman.
Men vägen dit har inte varit självklar för katrineholmaren.
Trots den starka fjolårssäsongen med SM-guld, nordisk mästarinna, och en åttonde plats på EM hamnade hon utanför när Olympiska kommittén skulle ta ut sin OS-trupp till Paris i somras.
Hon ansågs inte vara tillräckligt konkurrenskraftig, även fast hennes tidigare personbästa på 18,39 meter hade räckt till en nionde plats i OS.
Besvikelsen var enorm och uteslutningen skakade om henne. Till Katrineholms-Kuriren beskrev hon det som "en liten dödsstöt", och tankarna på att sluta med friidrotten varade under en längre tid.
– Det var en jäkla karusell. Det var några riktigt tuffa månader. Men jag kände till slut att jag inte ville avsluta karriären med den absolut största besvikelsen, säger Lennman.
Hon lyfter fram sin tränare och närstående som stöttat och hjälpt henne att hitta tillbaka till glädjen att tävla igen.
– Jag får luta mig mot människorna runt omkring mig. Min tränare känner mig väldigt väl och visste vilka knappar han skulle trycka på för att få med mig upp i båten. Även min sambo har varit med på hela den här resan. Jag är väldigt glad att jag fortsatte.
Sara Lennman berättar att hon inte hade några bra förberedelser inför VM. "Jag har haft en turbulent inomhussäsong och inte haft någon bra känsla i ringen. Kroppen har varit sliten och det var inget jag ville ta med mig till ett mästerskap på andra sidan jordklotet", säger hon.
Efter masskritiken från flera atleter mot den olympiska kommittén berättar Sara Lennman att hon inte upplevt någon förändring hittills.
– Det tog mycket energi och det var mycket sorg som jag behövde bearbeta. Det är några år kvar till nästa OS, då får vi se om det har hänt någonting. Det finns de som kämpar vidare, men jag har inte varit så engagerad i det där.
I stället ser hon fram emot Finnkampen, i augusti, och utomhus-VM i Japan, i september.
– Jag är så glad att jag valde att fortsätta och känner mig inte färdig. Det finns mycket att se fram emot, och jag har mer kvar att ge. Jag vill avsluta karriären på mina villkor.