Hon var måttligt inspirerad inför tävlingen. Vädret växlade, från strilande regn till hällregn som fick kulstötarringen att mer se ut som en gyttjepöl än tävlingsplats.
Det märktes också på första stöten som mätte beskedliga 13,90. Det blev lite bättre i andra stöten, men 14,62 var fortfarande en bra bit från det veckogamla personrekordet på 15.12.
– Jag var inte särskilt nöjd med den tredje stöten heller, säger Sara Lennman.
Var sedan energin kom ifrån vet hon inte.
– Kanske var det för att jag började tänka som på träning.
Accelerationen ökade, fötterna blev snabbare och resten av kroppen bara följde med när fjärde stöten landade på 15.17. Nytt personligt rekord. Ändå var det bara början. I femte blev det 15,50, men den bästa stöten sparade Sara Lennman till sist.
15,54.
– Fattar du, nu är jag tvåa i Sverige, strålade Sara Lennman och det tycktes som om också vädret ville vara med och gratulera när regnmolnen skingrades och de första solstrålarna letade sig ner mot KSK-tjejen.
– Kroppen kändes pigg och till sist svarade den, konstaterade Sara Lennman som innan hon ens hann få på sig överdragskläderna ringde till tränaren Mattias Jons i Falun och berättade den glada nyheten om den näst längsta stöten i landet i år.
Nu väntar några intensiva tävlingshelger i Stockholm, Södertälje och Uppsala innan Sara Lennman åker hem till Falun för att sommarjobba som fastighetsskötare.
– Men jag har redan tagit ledigt i den händelse jag blir uttagen till EM i Amsterdam, berättar hon.
I augusti byter hon sedan Sverige mot USA för att fortsätta studierna på University of Texas Arlington.
En av många unga KSK:are som imponerades av Sara Lennmans tävling var 10-åriga Mikael Tsegaye.
– Jag såg henne. Hon är ganska bra, jag ser fram emot att bli lika bra som hon, sa han som också stötte personbästa med 7,26.
Han sprang också 60 meter och blev sexa, men tycker att längdhoppet är den roligaste grenen.
– Det är min favoritgren, det är värt att få lite sand i rumpan när man prickar plankan och får till ett bra hopp, sa han med glimten i ögat.
Minst lika glad var klubbkompisen Wilma Ringvall som bara tränat friidrott i en månad och nu gjorde tävlingsdebut. Det slutade med en tredjeplats i mångkampen med boll, 60 meter och längdhopp.
– Alla grenarna är lika roliga, men gladast är jag över att klara springningen, sa hon.