Joel Puman var knäskadad. Sista dagarna före sista matchen före seriepremiären kom också återbud från Viktor Broström, Kim Ekberg och Morgan Asplund. Ingen forward var spelbar.
– Och vi som haft så bra anfallsspel i de senaste två matcherna, sa VFC-tränaren Fredrik Jansson lite oroligt.
Som om inte det vore nog gjorde Olle Ekström, som var tänkt att börja i målet sig illa på uppvärmningen och fick följa matchen från avbytarbänken med lindat högerknä.
Då klev VFC:s startelva med Melker Vogt i mål, en backlinje med Fabian Falk, Matthias Karjalainen, Niklas Rautiainen och Adedeji Etiko Popoola, mittfätarna Simon Björling, Yassin Mouram, Martin Lindgren och Abdiwali Ahmed Bashir och Kasper Tuner in och levererade.
Första 45 var lika strålande bra som solskenet. Det var lugnt, metodiskt och behärskat – som gav utdelning och 2–0 ledning i mål, båda första kvarten genom Simon och Martin.
– Så långt var det god kontroll under en halvlek där alla ville vara med, bidra och synas, sa VFC-tränaren.
Andra halvleken nådde inte riktigt samma kvalité, lite förryckt av inte mindre än sex byten. Det positiva var att VFC ändå behöll initiativet utan att få samma tryck framåt.
– Det är också en styrka, att vara svårspelade, säger Fredrik Jansson som dock svor högt i andra tilläggsminuten när ett av få Cityanfall resulterade i en straff och reducering som fastställde slutresultatet till 2–1 på matchens sista spark.
På påskdagen spelar VFC seriepremiären i division 3 hemma mot Eskilstuna Syrianska.