Den 51-årige katrineholmaren är uppvuven med kärleken till fotbollen. Först som spelare i KAIK under drygt tio år med division 4-spel som bäst. Sen blev han, och är fortfarande, domare.
– Numer är det på division 7-nivå, men jag sitter också med i Svenska fotbollsdomarföreningen, en form av fackförbund för alla domarna, säger Mikko.
En del av arvodet han får för att döma går tillbaka till fotbollen. Det blir fickpengar till matcherna han åker på.
– Jag har säsongskort till Hammarbys alla allsvenska hemmamatcher sen tio år och ser många bortamatcher också. 2019 var jag både i Trelleborg och Östersund. Tyska Union Berlin och engelska championshiplaget Millwall är två andra favoritklubbar.
Första fotbollsresan utomlands gick till England.
– Det var 1989 och det mållösa VM-kvalet mellan England och Sverige när Glenn Hysén var så grym. Året därpå såg jag alla Sveriges matcher i slutspelet i Italien, det berömda 1–2-uttåget efter samma resultat i matcherna mot Braslien, Costa Rica och Skottland.
I dag är listan på besökta matcher i andra länder så mycket längre. Miko har varit i Moldavien, Finland, Cypern, Lettland, Malta, Polen, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Tyskland, Brasilien och Thailand.
– Några drömmar återstår att uppfylla. Jag vill gärna sett ett Istanbul-derby i Turkiet och, förstås, åka till Argentina. Det vore häftigt.
Apropå Argentina anser Mikko att Deigo Maradona är världens bästa spelare.
– I alla fall om han fått spela med dagens domare. När han var som bäst fick han ta mycket stryk. Det skulle aldrig tillåtas att behandla honom så bryskt i dag som när han spelade.
Och apropå domare är han bestämd i sin uppfattning om VAR-tekniken.
– Som den används i dag är det bara löjligt och tar bort både domarens auktoritet och publikens hänförelse. Det går ju inte att jubla för ett mål förrän domaren har kollat tv-bilderna. Det dödar nu-känslan.
Mikko ser en större tjusning i att åka till de något mindre arenorna och de något mindre lagen. När han och tvillingbrorsan Matti fyllde 50 förra året fick de i present välja vilken match de ville i Stockholm.
– Då åkte vi till Kristinelund och tittade på division 2-mötet mellan Stockholm Internazionale och Värmbol.
Tyskland har blivit lite av ett favoritland.
– Om jag åker till Düsseldorf finns det sex bundesligaklubbar och fyra lag från andraligan inom en timmes radie från flygplatsen. Där fungerar det dessutom så att jag reser gratis på alla kommunala linjer bara genom att visa matchbiljetten, säger Mikko.
Men det är inte bara matchen som är viktig. Allt runt omkring betyder lika mycket, från att boka och planera resorna – ofta tredagarsresor med tre matcher – till att komma till arenorna i god tid.
– Då hinner man träffa de inhemska supportrarna också. Därför har jag alltid en Hammarbyhalsduk eller klubbtröja att ge bort. Det är en perfekt dörröppnare till nya kontakter, säger Mikko.
Även mellan resorna blir det massor av fotboll.
– Utöver det 30-tal matcher jag dömer åker jag gärna till Backavallen och ser KSK och ungdomslag. Sen blir det i snitt fem matcher i veckan framför tv:n också.
Mikko lever och andas fotboll, men bara sex dagar i veckan. Torsdagskvällar har han annat för sig.
– 20.00 till 23.30 är helig tv-tid. Då följer jag intensivt premier league i dart, en fascinerande sport, säger Mikko.