Vänsterbacken var matchens behållning. Till och med DFK-tränaren Thomas Lennström imponerades.
0–2 var inget turskott. Tio minuter senare prickade hon ribban från exakt samma grästuva och i slutminuterna sköt hon en frispark från samma avstånd, så välavvägd att Emma Sönnerfors bara hade att sätta foten till för att fastställa 0–3.
Men Thomas Lennström hade anledning att berömma sina egna spelare också, även om nykomlingen fortfarande är utan division 1-poäng. Visst fanns det en tydlig skillnad mellan lagen. Älvsjö spelade mera kraftfullt, hade bättre tryck i passningarna och spelarna hittade tidigare och tydligare löpvägar. DFK lirade lite för nätt och löst.
– Nu hittade vi i alla fall nivån från träningsmatcherna kom tillbaka till principerna, som Lennström uttryckte det.
En backlinje med Matilda Ekström, Sandra Lifvakt, Maja Persson och Frida Kalm täppte till betydligt bättre än senast. Första misstaget kom efter drygt halvtimmen. Den blev ödesdiger. Markbollen rann igenom DFK-försvaret och så stod Karoline Harnes där omarkerad och bredsidade in Älvsjös ledningsmål.
En orättvis ledning. Strax tidigare hade Lisa Fält ett jätteläge på Anna Björssons inspel men sköt rakt på Caroline Forsgren i Älvsjömålet.
I andra tog Älvsjö tidigt hand om taktpinnen när man utnyttjade hela planens bredd och rullade runt. DFK fick jaga utan bollkontakt och tappade energi när man väl lyckades innan den. Det fanns ingen ork kvar för omställningar. När sedan Emelie Brodin pricksköt punkterades matchen.
– Vi var på dem, men de utnyttjade våra misstag. Det är så surt, sa Frida Kalm i DFK.
Men hon hittade ändå positiva detaljer att plocka med sig.
– Det är kul att vi inte ger upp, snart kommer första poängen.
Philippa Wallstedt i DFK-målet var chanslös tre gånger, men gjorde en underbar parad precis före slutet. I övrigt var det ganska jämnt i DFK där ingen utmärkte sig som Älvsjös vänsterback gjorde, men heller ingen som kom snett.