Vingåkersbon Timo Helisten gillar bilar och tävlingar som sticker ut. Årets rally blir inget undantag.
– Föra året körde vi Gumball, bodde på femstjärniga hotell och drack champagne. I år blir det tält och spritkök, säger Timo Helisten.
Den 19 juli går starten i London. Tre veckor senare hoppas han nå målet i Mongoliets huvudstad Ulan Bator.
Från början var 300 ekipage anmälda. 100 har redan hoppat av på grund av sträckningen genom oroliga världsdelar och de tuffa villkor som deltagarna utsätts för. Men Timo Helisten har inga tankar på att hoppa av.
– Det är ju ett välgörenhetsrally för SOS Barnbyar, säger han.
Idén kan tyckas hur galen som helst. Men när Timo Helisten presenterade den för kompisen Thomas Westlind i Köping hakade han på direkt. Tillsammans har de gjort upp en indivduell resplan.
– Man kan ta den enkla vägen genom Ryssland. Vi valde en annan rutt, säger Timo Helisten.
Betydligt tuffare – och osäkrare.
– Från början hade vi tänkt åka genom Iran och Irak, men där fick vi inga inresevisum.
I stället ska de nu åka genom Tyskland, via Bulgarien och Turkiet till Kaspiska havet och därifrån båt till Kazakstan. Sedan vidare genom Uzbekistan, Kirgizistan och över bergstoppen K3 på 3 000 meters höjd i Himalaya mot målet i Mongoliet.
– Om allt går som planerat räknar vi med att komma fram på tre veckor.
Men Timo Helisten är väl medveten om att det är en tidsplan som kan spricka hur lätt som helst.
– För att hinna fram på tre veckor måste vi snitta 50 mil om dagen, men man kan bli stående ett dygn vid en gränspassage. Och båten över Kaspiska havet har ingen tidtabell. Den går först när den fylld och när den blir det vet ingen, säger Timo Helisten.
Dessutom går rallyt genom öknar och vägar som nog knappast kan jämföras med svenska förhållanden.
– Och jag törs inte köra mer än 70 kilometer i timmen med bilen. Den håller nog inte för mer med tanke på all packning vi måste få med oss, säger Timo Helisten som är beredd på temperaturer långt över 30 grader på dagarna och kanske 15 minus många nätter.
Förra året kom bara 20 procent av de startande i mål. I år förväntas bara var tionde startande nå Ulan Bator. Timo Helisten är förvissad om att han ska vara en av dem.
– Men sen flyger vi hem, skrattar han.