Båda klubbarna utnyttjade regelverket maximalt i jakten på segern.
Hemmalaget ställde upp med Alexander Juhlin i mål, Konrad Urbaniak i försvaret, David Strömgren och Anton Eriksson som tillsammans styrde på mittfältet och så Martin Lindgren.
Alla är mer eller mindre ordinarie startspelare i klubbens division 2-lag.
Bie rustade också. Redan i klubbnamnet framgår samarbetet med KSK, men den här gången satsades det som aldrig förr den här säsongen. Ali Omar, David Mellqvist, Robin Pettersson (målvakt i A-laget som nu var utespelare) och Dan Fröjd fanns alla med i laguppställningen. De lyckades också vända 0–2-underläget och vinna med 4–2.
Nu är det fördel Bie/KSK i jakten på serieledande Julita och en plats i sexan nästa säsong. Men det kan vara lika viktigt att komma tvåa, om det skulle uppstå en vakans längre upp i seriepyramiden inför 2017.
Men hur just var laguttagningarna mot de andra lagen i serien? Baggetorp, Österåker, Hävla, Valla och Högsjö. Det är landsortsklubbarna som är de stora förlorarna på Sörmlandsfotbollens system som tillåter U-lag i A-lagsserierna. Visst det är representantskapet som varje höst bestämmer. Och representantskapet består av klubbarna själva. Men är alla införstådda med problematiken? Jag har varit kritisk mot U-lagssystemet tidigare och måndagsmatchen på Värmbols IP minskar knappast tilltron till upplägget.
Vad var det för fel på de tidigare reservlagsserierna? För dåligt motstånd hörde jag en försvarsröst, men är det bättre att lira en division 7-match än i en sörmländsk reservlagsserie bestående av klubbar med sina A-lag i division 2, 3 och 4?
Det skulle kunna bli en bra serie med Värmbol, Eskilstuna City, Trosa/Vagnhärad, Järna, Viljan, Eskilstuna Södra FF och tolv lag från division 4. I den andra reservlagsserien skulle klubbarna från femman, sexan och sjuan som har så många spelare att det räcker till två lag spela.
Än är det inte för sent att motionera om förändringen till Sörmlandsfotbollens representantskapsmöte.