Det är några månader sedan Siv i Akelbro utanför Katrineholm fyllde 76 år.
– Med tanke på idrotten skulle jag ha varit född 20 år senare, hävdar hon.
För när Siv inledde en lång och framgångsrik karriär fanns inte idrott på skolschemat och kvinnor skulle definitivt inte ta ut sig och bli svettiga. Siv skakar på huvudet åt den tidens inställning.
– Det sades till och med att vi inte skulle kunna få barn om vi tog ut oss. Märkligt med tanke på att kvinnor alltid jobbat och slitit i hemmet och det var ingen som brydde sig om deras hälsa när de låg på bryggorna och tvättade i iskallt vatten.
Siv spelade fotboll med sina systrar, handboll i KAIK innan friidrotten tog över.
– Medeldistans och långlopp var min grej, säger Siv.
Men hon skulle fylla 30 år innan det blev tillåtet för kvinnor att springa 1 500 meter. När hon 1974 blev tvåa i landskampen mot England med tiden 9,18 minuter på 3 000 meter var det två år efter att så långa lopp tilläts.
Sedan dess har Siv också sprungit 28 maratonlopp. Åtta av dem i Stockholm med en tredjeplats 1979 som bästa placering.
– Men bästa tiden gjorde jag i Skellefteå med 2,52.
Själv har hon sluppit de värsta fördomarna mot kvinnliga idrottare, men har förstås inte undgått dem. Efter att ha kommit tvåa i ett terränglopp i Stockholm fick hon rubriken "Bombnedslaget från Katrineholm" i en kvällstidning. Hon har också fått läsa att hon "blev tvåa bland brudarna".
– Det var så hemskt, jag var inte alls den typen.
Men lika lite förståelse för hur det var då har Siv för hur damidrotten utvecklats.
– De svär och åbäkar sig, det gillar jag lika lite som sexualiseringen. Kläder och utseende tycks viktigare är resultat, men det är ju inte bara ett idrottsligt fenomen det speglar hela samhället, tycker Siv.
Men framför allt tycker hon att pengar och doping förstört så mycket av dagens idrott.
– Dopingen var utbredd inom damidrotten redan på min tid.
Idrottsintresset är fortfarande stort och Siv håller igång, framför allt med orientering. Dessutom tittar hon mycket på tv-sportens sändningar.
– Framför allt fascineras jag av skidor och friidrott. X-games begriper jag inte så mycket av, men det är kul att se. Det är en ungdomskultur som skulle kunna jämföras med när Beatles slog igenom i musiken, säger Siv.
– I min ungdom var löparen Nora-Anna Larsson min idol. Sen kom Ingemar Stenmark och han kommer alltid att vara min största idol. Inom damidrotten har jag flera favoriter. Charlotte Kalla, Carolina Klüft och Sanna Kallur är några.