Under Ären 2020 och 2021, nÀr coronapandemin pÄverkade alla delar av samhÀllet, delade staten ut 3,5 miljarder kronor extra i kris- och stimulansstöd till idrotten. Men stödet gynnade framför allt verksamheterna med störst kommersiella intÀkter, visar en rapport frÄn Centrum för idrottsforskning (Cif) som överlÀmnas till regeringen under torsdagen.
Fotbollen fick mest
Fotbollen (701 miljoner) och ishockeyn (641 miljoner) tog emot överlÀgset mest pengar och tillsammans med friidrotten (298 miljoner) och handbollen (153 miljoner) stod de för mer Àn hÀlften av allt utbetalat stöd.
ââStaten brukar alltid försöka gĂ„ in och balansera marknadskrafterna, att det finns olika villkor inom idrotten. Det gör ju det hĂ€r till en vĂ€ldigt fascinerande men ocksĂ„ vĂ€ldigt ovanlig situation. Vi kan sitta hĂ€r med facit i hand och konstatera att det Ă€r vĂ€ldigt stora skillnader och förutsĂ€ttningar för olika idrotter, sĂ€ger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare pĂ„ Cif, till Dagens Nyheter.
Stödet till idrotten har betalats ut i tre delar, dÀr den som delats ut via specialidrottsförbunden utgjort den klart största biten. DÀr Àr det Svenska ishockeyförbundet som tagit emot mest pengar, och merparten har hamnat hos elitklubbarna, skriver DN. Som jÀmförelse fick 23 andra förbund mindre Àn en miljon kronor vardera, och ytterligare 23 förbund blev helt utan pengar.
Fokus pÄ inkomstbortfall
Ăvriga delar Ă€r dels ett kompensationsstöd till lokala idrottsföreningar (för exempelvis uteblivna intĂ€kter frĂ„n cuper), dels det sĂ„ kallade Ă„terstartsstödet.
En annan utformning pÄ det statliga stödet till idrotten hade kunnat ge ett annat utslag, sÀger Norberg.
ââHela idrotten drabbades av pandemin pĂ„ ett eller annat sĂ€tt. Alla föreningar drabbades. Krisstödet fick vĂ€ldigt mycket fokus pĂ„ inkomstbortfall. Man hade i stĂ€llet kunnat rikta in det pĂ„ verksamhetsbortfall och hade kunnat tĂ€nka pĂ„ andra sĂ€tt. DĂ„ hade förstĂ„s fördelningen ocksĂ„ sett annorlunda ut, sĂ€ger Johan R Norberg.