Professor Peter Bergsten i medicinsk forskar brett om fetma vid Uppsala universitet. Han anser att individens ansvar vid överviktsproblematik är alldeles för stort. Foto:

Professor slår larm om barnfetma – vill se samhällsförändring

Sörmland

Vart femte barn i Sverige lider av kraftig övervikt - det är tio gånger fler än för en generation sedan.

Nu slår professor Peter Bergsten i medicinsk cellbiologi larm. Han anser dessutom att individansvaret är för stort.

– Vi är genomsyrade av en kultur som för oss in i ett sätt att leva som inte är bra, säger han.

De allra flesta människor i Sverige känner till att övervikt och fetma kan vara ett allvarligt hälsoproblem. De känner dessutom till lösningarna – det handlar om kostvanor, motion och sömn. Det finns gott om genomarbetade dokument för den som vill hålla sig informerad. Ändå har utvecklingen de senaste årtiondena gått åt fel håll.

Professor Peter Bergsten i medicinsk forskar brett om fetma vid Uppsala universitet. Han anser att individens ansvar vid överviktsproblematik är alldeles för stort.

– Jag vill inte lägga ansvaret på barnen och kanske inte ens på de vuxna som finns i barnets närhet. Det är jättesvårt att förändra levnadsmönster, säger han.

Utöver det är vissa människor mer sårbara och utvecklar snabbare övervikt, eftersom deras gener bidrar till att effektivt spara kalorier.

– Vissa av oss är så utrustade att vi med lätthet kan hantera många kalorier, andra är det inte, säger han.

Det sammantaget gör att Bergsten ser att samhället behöver ta ett större ansvar.

De som bygger den miljön som barn rör sig behöver ta hänsyn till motionsaspekten. Det kan handla om cykelvägar till skolan eller skolgårdens utformning. Men det kan också handla om sockerskatt eller var godishyllan i livsmedelsbutiken är placerad.

– Om ett samhälle vill ha friska medborgare så måste vi gå igenom vilka situationer vi exponerar snittmedborgaren för och underlätta för oss, säger han.

Han tar rulltrappor i offentliga miljöer och på varuhus som ett motionsfientligt exempel.

– När man kommer till ett varuhus är det breda vackra rulltrappor, men om man vill gå i trappan kanske den inte ens syns, säger han.

Peter Bergsten vill skapa ECHO-zoner ((Ending ChildHood Obesity) i Sverige. Flera kommuner deltar redan så som Värnamo i Småland och tanken är att flera aktörer i samhälle ska göra det enklare med hälsoval och forskarna samlar information.

Kommunen Seinäjoki i Finland, med drygt 60 000 invånare, har varit och är en inspirationskälla till att etablera ECHO-zoner. Staden har förekommit i internationell media eftersom de aktivt försökt påverka den dystra utvecklingen i Finland sedan 2011, framförallt genom att sikta in sig på mer rörelse och bättre kost i skolan .Bergsten tycker att projektet är intressant eftersom det har lyckats engagera flera aktörer än bara skola och vård, och att kommunen har låtit det få kosta.

– Det har engagerat hela samhällsplaneringssidan, säger han

Bergsten och Uppsala universitet har hjälpt den finska kommunen att sammanställa material från det mångåriga projektet.

– Under våren ska vi tillsammans med finska folkhälsomyndigheten titta igenom siffrorna och sättas dem i ett nationellt sammanhang, säger han.

Men han har redan börjat se tendenser i materialet.

– Resultaten pekar på att den ökning i andelen överviktiga barn, som ses på flera platser i Finland, har hejdats i Seinäjoki.

Barnfetma i Sverige

Två av tre svenska skolbarn ligger inom WHO:s kategori ”fysiskt inaktiva” – därigenom placerar sig Sverige bland Europas mest inaktiva. Vart femte barn i Sverige har övervikt. Det är tio gånger fler än för en generation sedan.

På 80-talet var typ 2-diabetes en sjukdom som företrädelsevis drabbade äldre människor och den kallades åldersdiabetes av den anledningen.

Efter millenniumskiftet upptäckte forskarvärlden att sjukdomen ökade bland yngre människor och att det dessutom finns mycket alarmerande tecken. I vissa fall kunde läkarna se förstadier till åderförkalkning på barn.

Seinäjoki och ECHO-zoner

Finska Seinäjoki har blivit en internationell förebild i kampen mot fetma. Den österbottniska staden har infört en ny hälsosam livsstil med mycket motion och nyttig mat. Kommunen finansierar programmet med egna medel förutom några projekt för forskning och utveckling som får statliga bidrag. Arbetet samordnas av kommunen, och resultaten rapporteras varje år till stadsfullmäktige. Skolorna spelar en central roll och den relativt nybyggda högstadieskolan har parkourbanan. Många lektionssalar är inrättade så att eleverna kan stå och arbeta, och ibland bryts undervisningen för korta gympapass.

Peter Bergsten vill skapa ECHO-zoner (Ending ChildHood Obesity) i Sverige och flera kommuner deltar redan såsom Värnamo i Småland. En ECHO-zon är ett samhälle där, utöver familjerna, också politiker, vård, skola, företag och andra aktörer deltar att forma en miljö som just gör det lättare att göra hälsoval. Dessutom är en ECHO-zon en plats där forskare samlar information om hur miljöer påverkar oss. Genom att samla sådan information vill de identifiera vad i miljön som är viktigt att förändra för att få ett samhälle som bidrar till att dess invånare är friska både fysiskt och psykiskt.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

BarnHälsabarn och familj
Relaterat