I sin ledare Det våras för vindkraften i Katrineholm publicerad 15 mars påstår Jonathan Törnstrand att många av de farhågor som lyfts i debatten om vindkraftsindustrin är överdrivna. Till stöd för detta hänvisar han till en insändare i Ulricehamns Tidning som kritiserar metodvalet i rapporten The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study (2021) av professorerna Hans Westlund och Mats Wilhelmsson.
Insändaren argumenterar mot att en hedonisk prissättningsmodell skulle kunna bevisa att närheten till en vindkraftsindustri leder till värdeminskning på fastigheter.
Insändaren refererar även till en amerikansk studie, som enligt skribenten bättre överensstämmer med den egna världsbilden. Men enligt Vindval – Vindkraftens påverkan på människors intressen (2021) går det inte att dra direkta paralleller mellan effekterna på fastighetspriser i Europa och Nordamerika.
Dessutom är hedoniska prissättningsmodeller en av de mest etablerade metoderna i vetenskaplig litteratur för att analysera fastighetsvärden. Metoden tar hänsyn till faktorer såsom husstorlek, antal rum, byggår och tomtstorlek och inkluderar även närheten till vindkraftverk för att analysera dess påverkan på försäljningspriser. Westlund et al. (2021) fann att deras modeller förklarade upp till 72 procent av försäljningspriset vid vindkraftsindustrin – i linje med kvaliteten i annan erkänd internationell forskning.
Samma argumentation som förs i insändaren återfinns hos Svensk Vindenergi, vindkraftsindustrins lobbyorganisation, som i stället lyfter fram en finsk ”studie” genomförd av en konsultbyrå och en marknadsundersökningsfirma på uppdrag av den finska vindkraftslobbyn.
Problemet? ”Forskningsresultatet” består av en PowerPoint-presentation på finska och baseras på endast 1 134 fastighetsaffärer. Svensk Vindenergi lyfter fram att den finska studien använt en difference-in-differences-metodik, där försäljningar före och efter etablering av vindkraft jämförs – en metod som även insändaren i Ulricehamns Tidning förespråkar.
Jonathan hävdar att han hellre lutar sig mot Vindval – Vindkraftens påverkan på människors intressen (2021). Men frågan är om han ens har läst den. Rapporten bekräftar att svensk och europeisk forskning pekar på en värdeminskning av fastigheter nära vindkraftverk och rekommenderar vidare forskning med regionala variationer och difference-in-difference modeller. Med detta så kan man rimligen anta att Jonathan skulle acceptera ett resultat från denna metodik eftersom det är det som saknas enligt hans referenser.
Forskning med denna metodik har redan genomförts och presenteras i studien Valuating the Negative Externality of Wind Turbines: Traditional Hedonic and Difference-in-Difference Approaches (2022) av Westlund och Wilhelmsson. Här analyserades 600 000 husförsäljningar med både hedonisk prissättning och difference-in-differences-modeller. Resultaten bekräftar tydligt att fastighetsvärden sjunker i takt med närheten till vindkraftsindustrier.
Jonathan kritiserar en vetenskapligt säkerställd rapport utifrån känslor, trots att dess avvikelser ligger inom internationellt accepterade felmarginaler. Han hänvisar till Vindvals rapport (2021), som i själva verket bekräftar att fastigheter nära vindkraftverk minskar i värde – något som direkt motsäger hans egna argument. Han verkar inte ens inse att han kritiserar fel rapport.
Jonathan påpekar att det är ledarsidans jobb att ha en åsikt. Men det är skillnad på åsikt och insikt. En insikt kräver en korrekt bild av verkligheten – inte en sammanblandning av forskningsrapporter, tyckanden i Ulricehamns Tidning och argument från lobbyorganisationer.
Jonathan Törnstrand svarar direkt:
Först och främst behöver vi veta vilken forskning det är vi diskuterar. Den studie som till stor del florerat i debatten är The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study från 2021.
Använder man den modellen, som man exempelvis gör i Rättvisa vindar Katrineholms "värdeminskningskalkylator" så visar det sig att fastigheter så långt bort som i Östra Vingåker skulle drabbas av en värdeminskning. Det är ett absurt påstående.
Man hävdar också att värdet på fastigheter i centrala Katrineholm kan sjunka med upp till nästan 9 procent. Det är att göra det väldigt enkelt för sig.
Frågan om vad en fastighet är värd är komplex, och att tro att huruvida det finns vindkraftverk i närheten eller inte skulle vara den enda relevanta faktorn för vad ett hus är värt är naivt. Ingen har sagt att det inte kan vara en faktor, men att måla upp skräckscenarier baserat på skakig forskning håller inte. Anledningarna till att just den studien som diskuteras inte håller nämns i min krönika.
Angående Naturvårdverkets rapport. Den stora fördelen med rapporten är att den inte sysslar med hysteri. Den är balanserad och erkänner att forskningen på området är tvetydig. Olika studier har nått olika slutsatser.
Slutligen bör man också ta i beaktning vilken skada det gör att sprida konspirationsteorier om mikroplaster och infraljud. Den hedoniska prissättningsmodell som skribenten nämner baseras just på att ett pris sätts av människors känslor.
Att piska upp rädsla och ångest i stora grupper kan med skribentens egen logik leda till en värdeminskning på husen. Här har alla inblandade ett ansvar att föra en saklig debatt.