Sluta ösa ljus dÀr det inte behövs

Kan vi klara oss med mindre ljus om vi i stÀllet fÄr ett rikare djurliv? Det frÄgar sig miljöpartisten Lilli Marton i Katrineholm.

Kan vi klara oss med mindre ljus om vi i stÀllet fÄr ett rikare djurliv? Det frÄgar sig miljöpartisten Lilli Marton i Katrineholm.

Foto: OLOF CARLSON

Replik2023-06-30 05:57
Det hĂ€r Ă€r en replik. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Min motion har aldrig handlat om att kunna stjĂ€rnskĂ„da i centrala Katrineholm, det förstĂ„r man om man lĂ€ser motionen i sin helhet. Precis som Niklas Otto Olsson skriver ”har mĂ€nniskor ett ansvar att organisera samhĂ€llet sĂ„ att vi gör sĂ„ lite skada som möjligt pĂ„ djur och naturliv”. 

Men jag tror Olsson glömmer att Àven vi katrineholmare Àr en del av naturen. Framförallt klarar vi oss inte utan naturen och alla insekter. Det handlar bland annat om pollinering av mÄnga grödor vi Àter. Vi kan vÀlja att leva sÄ att biologiska mÄngfalden ökar och pÄ sÄ sÀtt Àven vÄra egna chanser till ett gott liv.

De flesta organismer Àr inte anpassade till en belyst nattmiljö. MÄnga arter attraheras av belysning frÄn flera hundra meters hÄll. VÀl vid ljuskÀllan kan de brÀnnas till döds, tas av rovdjur eller dö av utmattning. FÄglar stressas av störd dygnsrytm och flyttfÄglar förvirras av det artificiella ljuset. Det pÄverkar Àven trÀdens lövfÀllning och knoppning, liksom de djur som bor dÀr.

Har man lÀst rapporterna om den dramatiska minskningen av insektspopulationerna förstÄr man att det Àr allvar. NÀra hÀlften av insekterna hotas av utrotning och studier visar att nÀra 80 procent av antalet flygande insekter minskat de senaste 27 Ären. Stor skillnad görs genom att Àndra det storskaliga jordbrukets metoder med gifter och monokulturer, men vi kan ocksÄ göra skillnad genom att tÀnka till och vÀlja hur vi lyser upp vÄr stadsmiljö.

Olsson skriver sjÀlv att lampor ofta Àr felriktade och det Àr just sÄdana smÄ saker bland annat som behöver ÄtgÀrdas.

Kajsa Sperling, ljusdesigner sĂ€ger till tidningen Sveriges Natur: ”Det Ă€r inte ljusets styrka eller mĂ€ngden ljus som avgör om en plats upplevs som trygg eller otrygg. Det Ă€r balansen och kontrasten mellan ljus och mörker som gör att vi kan uppleva rum och se saker tredimensionellt. Genom att lyfta fram mörkret blir resultatet bĂ„de bĂ€ttre och vackrare."

I Frankrike slĂ€cks offentliga fasadbelysningar efter midnatt. Kan vi klara oss med mindre ljus om vi i stĂ€llet fĂ„r ett rikare djurliv? Sluta ösa pĂ„ ljus dĂ€r det inte behövs? Och beakta bĂ„de mĂ€nniskors och djurs behov av olika tider pĂ„ dygnet?”

Just detta Àr det som vi i Miljöpartiet vill! Skapa en trygg stad för alla!

Lilli Marton (MP)
Katrineholm 

Svar

Jag har inte pĂ„stĂ„tt att Lilli Marton vill vĂ€rna stjĂ€rnskĂ„dning. Jag lyfter dĂ€remot att det finns de som kritiserar "ljusföroreningarna" för att de just vill se himlavalvet bĂ€ttre. Men Ă€ven Marton skriver ju i sin motion "Att se stjĂ€rnhimlen en molnfri natt Ă€r en sĂ€llsynt upplevelse". 

Och visst kan det finnas platser i kommunen dÀr man kan tillfÀlligt eller lÄngvarigt slÀcka ned eller dÀmpa belysningen. Men sÄ lÀnge politikerna Àr otydliga med var man vill dra ned pÄ belysningen riskerar de driva pÄ den otrygghet som Miljöpartiet sÀger sig vilja pressa undan. Allra minst borde de kunna ge lokala exempel. Ljusstyrka och lampmÀngd Àr givetvis inte allt. Men det Àr svÄrt att se vem som vill gÄ i parker och pÄ gator med skum belysning.

Niklas Otto Olsson
Politisk redaktör, Katrineholms-Kuriren