Tur att jag inte har hund

Personligt

Oh, vad jag längtar efter den där låtsashunden som jag skrev om härförleden. Om det inte vore för risken att bli beskylld för att apa efter kulturchefen på Svenska Dagbladet så skulle jag använda honom (hunden alltså) i det här kåseriet. Då skulle jag ta en lång morronpromenad med låtsasjycken och med honom dryfta mina upplevelser från förra måndagens långa fullmäktigesammanträde. Jag skulle fråga vad han tyckte om debatten, om han tyckte att det märktes att vi katrineholmare har så låg bildningsnivå som vissa chefer på vård- och omsorgsförvaltningen i sin SWOT-analys (nej jag vet inte heller vad SWOT står för) har kommit fram till. Vidare skulle jag fråga om han tror att det beror på chefernas höga bildningsnivå att de ”inte har instrument att nå medborgare med lägre utbildningsnivå”. Halledudanedå, stackars de som ska vara chefer i Katrineholm!

Redan nu märker jag att det, som jag konstaterade förra gången, är tur att jag inte har någon hund. Risken vore att jag lät min ilska gå ut över honom och det vore djurplågeri i högsta grad. Inte ska väl djuren behöva lida för att Katrineholm har obildade politiker och högt bildade förvaltningschefer. Men jag kan ändå inte låta bli att fortsätta mitt resonemang med jycken. Jag skulle fråga vad han tyckte om pastor Janssons salvelsefulla utläggning om socialdemokratin som alla goda gåvors givare. Var det inte snudd på inblandning av rikspolitik? Vidare skulle jag fråga om han inte tyckte synd om ordföranden i service- och tekniknämnden för dennes stora vånda inför beslutet att köpa tjänster utifrån. Får man som god socialdemokrat göra så fula saker även om det sker i ”skarpa lägen”? Och tyckte han inte att kommunalrådet Johansson låt nästan folkilsken och att dito Hedberg numera inte bara är tråkig utan också impertinent? Och vad skulle han tycka om oppositionsrådet? Jag vågar inte ens vänta på svaret.

Och så har vi blöjdebatten, den som handlade om att småbarnsföräldrar ska få lägre sophämtningsavgift på grund av våta blöjors tyngd. Visst var den kul och visst var det skönt att få sig ett ordentligt skratt i den sena timmen! Men tror jycken att det skulle leda till mer barnalstring om småbarnsföräldrar finge denna avgiftslättnad? Då skulle jycken stanna, lyfta på benet, lätta sitt innersta med en suck och säga: Vad ni människor är konstiga. Som om barn skulle handla om pengar.

Till sist, någonstans borta vid vattentornet, skulle jag fråga vad han tyckte var det klokaste som sas på fullmäktigesammanträdet. Och han skulle svara: Det där om pay off-tiden. Visst var det miljö-Gudrun som sa det. Att om man sätter upp en solpanel på taket så frågas det om pay off-tiden. Men inte om man köper en ny bil. Det tyckte jag var klokt.

Du har alldeles rätt, säger jag. Med din bildningsnivå borde du sitta i fullmäktige. Det vore något för förvaltningscheferna att bita i.

Wera Olovsson