Krister Wistbacka till minne

Till minne

Förre chefredaktören på Katrineholms-Kuriren, speleman, förtroendevald i kyrkan och politiken, kyrkvärd med mera, Krister hade många strängar på sin fiol genom åren. Och en otroligt vass penna, det var så jag kom i kontakt med honom första gången.

Under 1990-talet refererade han gärna politiska debatter och var både dräpande och träffsäker.

Och vi var inte överens, inte inom det politiska och inte när han hoppade in som insändarredaktör sommaren 2001. Det skar sig ordentligt när jag debatterade just den sommaren.

Så ställde jag upp i kyrkovalet och där träffas vi igen, när Krister inte längre jobbar på Kuriren. Det var lite nervöst, skall erkännas, men här var vi opolitiska, i alla fall i den grupp jag kom att ingå i. Och det gick alldeles utomordentligt att samarbeta. Senare sitter vi bägge i kulturnämnden, med Krister som gruppledare, och redan första mötet blir vi oense igen.

Så klart, vi var ju politiskt tillsatta. I kyrkan fungerade vi fortfarande utmärkt ihop.

I höstas möter jag Krister i en av stans mataffärer och kan då inte låta bli att fråga varför vi jobbar så bra ihop inom kyrkan men krockar direkt i politiken.

Och Krister ler och svarar ”ja du vet, spel för gallerierna”. Vi ser på varann i samförstånd, ler och går vidare. För så är det att möta en människa som kan skilja på sak och person, det kunde Krister även om han blåste på som journalist. Han kunde, trots allt, respektera en meningsmotståndare vilket för vissa av oss kan ta lång tid att lära sig. Sen kunde vi dela glädjen i att formulera tankar till ord och meningar i en text, även om vi bägge inte alltid gillade det den andre skrev.

Mina tankar går till hustru Maud, som jag också fick träffa inom kyrkan, samt övriga i familjen. En kritisk och vass penna har lagts ner, en fiolstråke också, det blev ett rejält tomrum efter Krister, få kan fylla det.

Gunnel Malm i Julita

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Svenska kyrkanDödsfallJournalistikPolitik
Relaterat