Kärleken till matte ger bästa läraren

Utbildning

En riktigt bra lärare ger stimulerade elever med goda studieresultat. Men vad är det som gör läraren framgångsrik? Och hur får man eleverna att tända på matte? Läraren Gloria Olssons examensarbete ger svar.

I våras skrev Gloria Olsson, lärare i Eskilstuna, ett prisat examensarbete i grundlärarutbildningen om just framgångsrik matematikundervisning.

Gloria Olsson har alltid varit tvärvetenskaplig, men älskat matematik. På gymnasiet blev det humanistisk linje – med extra matte. I en första högskolevända läste hon sedan till beteendevetare, med examen i psykologi och pedagogik.

Första anställningen fick hon på en skola – där hon snart undrade varför hon inte läst till lärare i stället. Men då var nästan allt studiemedel uppluggat. Så det blev ett antal år på kontor, innan hon läste in lärarutbildningen på distans vid Högskolan i Gävle samtidigt som hon arbetade.

— Under min sista praktikperiod fascinerades jag av min handledare som undervisade mellanstadieelever på ett annorlunda sätt. Jag hade aldrig sett något liknande och när jag sista terminen skulle göra mitt exjobb valde jag ämnet matematikdidaktik. Det vore väldigt intressant att se hur framgångsrika lärare jobbar med matte, tänkte jag.

Hur vet man då vem som är framgångsrik som lärare? Går det att mäta?

Gloria gjorde så här i sitt urval av sex deltagare i studien:

— Sedan 2013 har vi tjänsten "förstelärare" i Sverige. Ett av kriterierna för att kvalificeras är att man ska ha en särskild förmåga att förbättra studieresultat. Då anses man vara en skicklig lärare. Och skicklig är jämställt med framgångsrik inom forskningen. Förstelärarsystemet har varit kritiserat och upplevts som otydligt, men i samtal med rektorer runt om i landet framkom att de genomgående haft lätt att välja ut sina förstelärare.

Nästa steg i urvalet blev att titta på de nationella proven i matematik för årskurs sex, och bland årets topp 30 tog Gloria slumpmässigt kontakt med tre skolor och fick namnen på förstelärarna i matte. Dessutom tittade hon på lärare som utmärkte sig i sociala medier, på Facebook eller i bloggar, och hade många kollegor som följare. Tre av de mest aktiva kvalificerade sig också.

— Nu hade jag sex bra intervjuobjekt, som dessutom visade sig representera Sverige bra från söder till norr, i såväl välställda områden som ruffigare miljöer.

Att de sex var en man och fem kvinnor, med genomsnittsåldern 44 år, visade sig vara perfekt – en sann bild av hur den svenska lärarkåren ser ut i mellanstadiet. Helst hade hon velat ha tid och möjlighet att observera dem i undervisningen, men genom intervjuerna fick hon klara besked.

Vad som förenar dessa framgångsrika mattelärare är att de verkligen älskar sitt ämne och vill sprida kärleken till matematik till sina elever. De förklarade att när de får en ny klass i fyran är det många som inte gillar matte – i sexan längtar lika många till lektionerna.

— Minst hälften av lärarna undervisar bara i matte eller i matte och naturvetenskapliga ämnen, och några är lärare i många ämnen. Men ingen av dem känner sig stressade, de prioriterar sin tid och lägger inte ned mycket tid på rättning utan arbetar med läxor och bedömning på andra sätt. De utvärderar sin undervisning och går på fortbildning.

En av lärarna använder aldrig matteböcker, utan hennes klasser ägnar sig enbart åt problemlösning. Ingen av dem lutar sig enbart mot böckerna i sin undervisning, på deras lektioner pratas och diskuteras det matte. Eleverna får lära sig att var aktiva, de samarbetar, hjälper varandra och lär sig av det.

— Genom att berätta för en klasskamrat hur de löst en uppgift lär eleverna andra och befäster samtidigt sin egen kunskap. Det är en väldigt framgångsrik metod, och på den elevaktiva lektionen blir det ok att misslyckas. Lär dig av misstagen och försök igen. Lärarna gör också medvetna fel när de själva löser uppgifter, och så får eleverna hitta felen och redogöra för hur läraren borde ha gjort.

Så den stressfria lärarens kärlek till matematiken och en undervisning där eleverna involveras, är aktiva och får diskutera matte, det utgör receptet för en riktigt framgångsrik matteundervisning. En av lärarna i studien var förvånad: jobbade inte alla kollegor så här?

— Jag vill själv absolut arbeta på det här sättet. Men alla elever klarar inte den här mer fria undervisningen, de kanske till en början behöver striktare ramar. Så man får variera lektionerna, och det tror jag de flesta lärare gör.

Efter bara en termin som klasslärare på Hållstaskolan märker hon redan positiva resultat på mattelektionerna. Men, efter nyår ger sig Gloria Olsson i kast med att undervisa elever på Rekarnegymnasiet i psykologi och spanska i stället. Målet är dock klart:

— I framtiden skulle jag vilja forska vidare inom matematikdidaktik. På Mälardalens högskola sker just sådan forskning, så en tjänst där så småningom vore drömmen.

  • Läraren Gloria Olsson är såld på matte. Och nu vet hon dessutom vad som gör en mattelärare riktigt framgångsrik. Foto:
  • "I framtiden skulle jag vilja forska vidare inom matematikdidaktik." Foto:
1/

Gloria Olsson

Ålder: 39 år.

Familj: Man, en son och två bonusbarn.

Utmärkelser: För sitt exjobb har Gloria fått hela tre stipendier, varav Göran Emanuelssonstipendiet från NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning, väger allra tyngst. "Jag fick åka till NCM:s stora årliga konferens och föreläsa för lärarutbildare från hela landet. Tack vare det har jag fått förfrågningar om att föreläsa om matematikdidaktik på ett antal skolor, och några lärarutbildningar använder redan mitt exjobb i sin undervisning."

Kuriosa: Har 558 högskolepoäng, efter tre examina.

Matematik

Av grundskoleämnena är matte det svenska elever presterar sämst i.

2016 gick drygt tio procent av svenska elever ut nian utan godkända mattebetyg, och 21 procent av svenska 15-åringar är lågpresterande i matte, enligt senaste Pisamätningen.

Läs mer om dessa ämnen

EskilstunaForskningMatematikskola och utbildning