Ledare Tidigare i veckan kom årets rubrik: "11 000 forskare varnar: Akut klimatkris på jorden".

Nyheten var egentligen ingen nyhet. Däremot hade forskare från 153 länder tröttnat på förhandlingar och prat. I stället vill de se omedelbara insatser, eftersom "planeten jorden klart och entydigt står inför en nödsituation". Thomas Hahn vid Stockholms universitet går så långt att han menar att "situationen är lika allvarlig som andra världskriget".

Det är ord och inga visor, och forskarnas larm bör tas på allvar, exempelvis under FN:s klimattoppmöte i december, som nyligen flyttades från Chile till Madrid. Samtidigt finns det saker som privatpersoner, företag och offentliga verksamheter kan göra på eget bevåg redan i dag, utan att blanda in politiker eller vetenskapsmän och utan att det kostar särskilt mycket i tid, pengar eller bekvämlighet.

Ett exempel är att sluta slänga stora mängder mat. Även om man inte behöver dra det hela till sin spets, bryta mot lagen och börja dumpstra – alltså leta igenom containrar efter matvaror som har slängts trots att de går att äta – vilket tidningen berättade om på torsdagen, finns det en poäng i dumpstraren "Eriks" resonemang. Är det inte bättre att bra mat hämtas in för att mätta magar än att den ligger kvar i soporna och blir dålig? Särskilt eftersom det enligt Naturvårdsverket slängdes 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2016, vilket motsvarar 129 kilo per person.

Samma sak gäller "ful" mat. Upp till tre av tio grönsaker ratas av livsmedelsindustrin för att de inte ser ut som vi har vant oss vid att frukt och grönt ska göra, även om de är av samma kvalitet och smakar likadant som de "fina".

Globalt är det cirka en tredjedel av all odlad mat som aldrig blir uppäten. Och det internationella målet är att matsvinnet per person ska halveras mellan 2015 och 2030, vilket vore ett rejält lyft för klimatet. Mindre matsvinn gör att mindre mat behövs. Då minskar energianvändningen, råvaruförbrukningen och produktionsutsläppen, varpå de onödiga utsläppen av växthusgaser som leder till klimatförändringar blir lägre.

Därmed inte sagt att alla från och med nu måste äta upp det de har på tallriken. Däremot är det välkommet att en del butiker säljer "fula" produkter och ribban för vad som är ett acceptabelt utseende kan gott blir lägre. 

Vidare tar många sociala verksamheter, som Stadsmissionen, gärna emot mat. Alltså kan fler butiker, producenter, kaféer, restauranger och kommunala kök upprätta samarbeten, så att maten kommer till nytta utan att personer som "Erik" begår olagliga handlingar och sorterar fram det ätbara från containrar. Dessutom är många "bäst före"-datum obefogat snävt satta och ett steg på den klimatsmarta vägen är att anpassa dem efter verkligheten. 

Det är onödigt att vi producerar mer mat än vi orkar äta.