Ledare Under de senaste decennierna har rubrikerna haglat. Arbetsförmedlingen lägger ner sina kontor i Storuman och Torsby. Precis som i Vansbro, Åsele och många liknande platser runt om i landet.

Samma sak gäller flera andra statliga myndigheter, som Lantmäteriet, Skatteverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket.

Enligt tidningen Publikt, som ges ut av Fackförbundet ST, som för några år sedan granskade myndighetsnedläggningar, lade 17 myndigheter ned 143 statliga arbetsplatser mellan 2010 och början av 2015, och trenden är att statliga jobb flyttar från mindre orter till större städer. Inte primärt till Stockholm, Göteborg och Malmö, utan till regioncentrum, och ofta från fattigare kommuner med få invånare till rikare där det bor fler.

Det som händer då är dels att det försvinner attraktiva jobb, som tidigare bidragit till bredden på den lokala arbetsmarknaden. Dels att de som bor på orten får sämre statlig service.

Båda effekterna är problematiska, fast på olika sätt, även om de hänger ihop.

Som Patrik Oksanen, politisk redaktör på centerpartistiska Hudiksvalls Tidning, skriver i Axess, överger staten människorna genom sin centraliseringsiver (7/4-2016). Exempelvis fanns det tingsrätter på över 100 platser i Sverige så sent som 1970. I dag är de färre än 50.

Det går heller knappt att jämföra antalet regementen nu med hur det en gång var. Eller antalet Lantmäterikontor.

Det hela kan beskrivas som en negativ spiral. När en myndighet lägger ner leder det ofta till att även nästa myndighet flyttar, bland annat med motiveringen att det är svårt att rekrytera till vakanta tjänster.

Och ju längre tiden går, desto svårare blir det att flytta tillbaka kontoren, eftersom det saknas rätt kompetens i närområdet. På så sätt har ort efter ort, undan för undan, urholkats på specialister.

Samtidigt krymper underlaget för att hålla skolor, sjukhus, affärer, biografer och idrottsföreningar igång, vilket gör platsen allt mindre attraktiv att bo på för både hög- och lågutbildade.

Det visar att det inte räcker att staten finns i alla delar av landet. Den måste ha någon sorts närvaro överallt, i så gott som alla kommuner.

Därför är det positivt att regeringen, tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet, har beslutat att ytterligare så kallade servicekontor ska öppna. Där samlas flera olika statliga myndigheter, som  Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket, för att erbjuda medborgarna sina tjänster, och i regeringsförklaringen, som statsminister Stefan Löfven (S) läste upp i tisdags, namngavs fyra av de nya orterna: Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele.

Det är bra av två skäl. För det första eftersom det skapar lokala jobb och ger fler människor nära till statlig service. För det andra eftersom statlig närvaro på orter som under de senaste åren har tappat statliga tjänster vittnar om en vändande trend: Från att samhällsutvecklingen går bakåt, till att den börjar vända åt rätt håll.

Att öka den statliga närvaron kommer givetvis att kosta. Orsaken till de senast årens myndighetsnedläggningar är att man velat effektivisera verksamheterna och låtit den ivern vara överordnad medborgarnas behov av lokal service och att hela landet ska leva.

Nu är det dags att skruva tillbaka tiden något. Från att staten överger människor, till att den kommer tillbaka.