Ledare Den 17 oktober publicerades en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning, undertecknad av 13 socialarbetare i Eskilstuna. De kritiserade den politiska ledningens beslut om tiggeritillstånd, dess negativa inställning till flyktingar och den skärpta hyrespolicyn vars uppenbara syfte är att minska antalet nyanlända i Eskilstuna. 

Socialsekreterarna kritiserade även nedskärningarna hos socialnämnden samt beslutet att sälja kommunala hyresrätter. Den 24 oktober genomfördes en demonstration på Fristadstorget för att protestera mot lägenhetsförsäljningarna.

Denna ledarsida har som bekant en annan uppfattning om att kommunens lägenheter säljs. I övrigt framför socialsekreterarna samma kritik som har formulerats här. 

Men deras perspektiv är nytt. Det hör inte till vanligheterna att socialtjänstens anställda höjer rösten på det här sättet, för att tala om att politiken gentemot samhällets svaga gör det svårare för socialsekreterarna att hjälpa dem.

Och det är förståeligt. För när hela tre kommunalråd – Jimmy Jansson (S), Jari Puustinen (M) och Arne Jonsson (C) – tar till orda för att svara på inlägget, är deras tydligaste budskap att kommunanställda ska hålla tyst i dylika frågor.

I sin debattartikel, som publiceras i dag, använder de lagom luddiga men förgiftade formuleringar om att "nya människor med nya behov kan alltid dyka upp och ta demokratiskt beslutade resurser i anspråk". De kallar socialsekreterarna ”snudd på” osolidariska ”mot medarbetare, barn, elever och äldre”. Och så avslutar de med detta:

”I stället vore det önskvärt om alla medarbetare följde fullmäktiges demokratiskt fattade beslut och såg att vi är en del av samma kommun, har de resurser vi har och i stället lade kraft på att se till att dessa resurser fördelas så rättvist som möjligt.”

Är det någon medarbetare som inte följer demokratiskt fattade beslut? Har någon visat bristande samhörighet med Eskilstuna i sin yrkesroll? Kommunalrådens påpekande kan inte tolkas på något annat sätt än att de finner det oacceptabelt att socialsekreterarna offentligt kritiserar politiska beslut. 

Det är mycket allvarligt, eftersom kommunalråden inte bara förväntas vara bärare av den lokala demokratin. De är även företrädare för det offentliga organ, Eskilstuna kommun, som är socialsekreterarnas arbetsgivare. Med sin uppläxning av kommunens medarbetare, sänder de en signal till hela kommunorganisationen om att de anställda inte bör använda sin yttrandefrihet.

Jansson, Puustinen och Jonsson borde släppa pampfasonerna för att i stället se att deras politik försämrar arbetsmiljön och skadar yrkesstoltheten hos många av kommunens anställda.

Det handlar inte bara om att den politiska majoriteten gör Eskilstuna känt i hela Sverige som en allt mer hård och allt mindre tolerant plats. Lika allvarligt är att de omstridda åtgärderna på socialsekreterarnas ansvarsområde, som tiggeritillstånd, tas fram i en liten politisk krets, utan inhämtning av den sakkunskap som finns i kommunorganisationen.

Mot denna bakgrund är det desto viktigare att professionen kommer till tals i debatten och inte låter sig bli tystad.