Ledare Socialdemokraterna i småländska Aneby är inte glada på sina sörmländska partikollegor. I ett brev som skickats till bland annat S partistyrelse och partidistriktet i Sörmland skriver de att de med bestörtning har tagit del av informationen om tiggeriförbudet i Katrineholm, som klubbades igenom tidigare i våras.

”Det är lätt att slå på de människor som har det svårast i vårt samhälle, ingen för deras talan. Här har vi socialdemokrater ett uppdrag. Ställ upp för dessa människor”, står det i brevet, som även innehåller budskapet att kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström inte delar de grundläggande värderingarna hos S om människors lika värde.

Socialdemokraterna i Aneby är inte ensamma om att ifrågasätta rimligheten med ett tiggeriförbud. I det senaste numret av ”Förvaltningsrättslig tidskrift” går universitetslektorerna Per Ahlin och Åsa Örnberg igenom Högsta förvaltningsdomstolens, HFD:s, dom, som gav klartecken för tiggeriförbud i Vellinge.

De menar att domen var genialisk ur ett politiskt perspektiv, eftersom den trycker ner frågan om tiggeriförbud på lokal nivå, vilket betyder att rikspolitikerna slipper undan. Men rent juridiskt väcker domen, enligt Ahlin och Örnberg, fler frågor än den besvarar.

Exempelvis skriver de att domslutet innebär att en kommun är fri att i förebyggande syfte besluta om ordningsföreskrifter angående saker som ”typiskt sett” kan innebära störningar, utan att det ställs krav på att det först genomförs en utredning som visar varför regeln behövs.

Det är en rimlig utgångspunkt när det exempelvis handlar om att sätta upp högtalare som "typiskt sett" medför just störningar. Däremot är det inte självklart att en människa som sitter utanför en butik med en mugg framför sig "typiskt sett" är en ordningsstörning.

Dessutom påpekar Ahlin och Örnberg det anmärkningsvärda i att HFD inte berör frågan om ett tiggeriförbud skulle kunna utgöra en rättighetsinskränkning. Det har lett till att Civil Rights Defenders har överklagat tiggeriförbudet genom en så kallad laglighetsprövning, bland annat med motiveringen att passiv penninginsamling ingår i den enskildes yttrandefrihet som skyddas av Europakonventionen.

Det senare är inte taget ur luften. Exempelvis har Österrikes författningsdomstol upphävt ett tiggeriförbud med hänvisning till att det stred mot konventionen, och just nu finns ett mål hos Europadomstolen som handlar om ifall tiggeriförbud kan vara förenligt med regelverket. Detta efter att en rumänsk kvinna som tiggde i Schweiz bötfälldes.

Här är det värt att nämna att Ahlin och Örnberg inte tar ställning i frågan om tiggeriförbudet i Vellinge är en inskränkning av yttrandefriheten. Men, som de skriver, så finns det inget prejudikat i ärendet, eftersom Högsta förvaltningsdomstolen aldrig prövade den aspekten. Därför är det fullt möjligt att frågan om tiggeriförbud snart landar hos Högsta förvaltningsdomstolen igen, i och med att Civil Rights Defenders har begärt laglighetsprövningen.

Det är alltså inte riktigt sant, som S i Aneby skriver, att ingen för de mest utsatta människornas talan.