När Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i Nyköping presenterade samarbetet Framtid Nyköping var ett tungt löfte att införa den så kallade Rättviksmodellen. Den handlar om hur kommunens arbete med livsmedelsinspektioner ska utföras, samt att myndighetsutövningen ska inkludera en konstruktiv samverkan med näringslivet. Detta var också ett krav som de fyra Allianspartierna drev i valrörelsen.

Rättviksmodellen har gått från utskälld och motarbetad, inte minst av en myndighet som Livsmedelsverket, till att vara både accepterad och aktivt bejakad, exempelvis av Livsmedelsverket. Kommunledningen i Nyköping kan konstatera att halva jobbet med löftet snart är gjort – av regeringen (Offentliga Affärer 26/2).

I regeringspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning, döljer sig nämligen en viktig framgång för landets företagare och näringsidkare inom livsmedelssektorn. Regeringens förslag är att företagen enbart ska kunna debiteras i efterhand för kontroller som har gjorts, inte i förväg för kontroller som eventuellt kommer att göras: ”Med en ordning som innebär att avgiften debiteras efter genomförd kontroll finns det en tydligare koppling mellan avgiften och kontrollen. Detta kan förväntas leda till att avgiften upplevs som mer rättvis och legitim av de företag som betalar avgiften.”

Det har varit en lång resa. Rättviksmodellen togs fram just utifrån behovet att anpassa myndighetsutövande, ofta med stora symboliska avstånd mellan de kontrollerande och de kontrollerade, till något som mer underlättar dialog, samarbete och lokal utveckling. Rättviks kommun fick kämpa i många år – och mot starka krafter, inte minst Livsmedelsverket. Det sågs som mycket kontroversiellt att företagen skulle kunna få hjälp att göra rätt, hellre än att bara straffas för fel.

Rättviksmodellens syn på hur kontroller ska faktureras må ha vunnit. Men, det finns alltid minst ett men. Efterhandsdebitering får inte innebära att dolda kostnadsökningar, exempelvis administrationskostnader, bakas in i timpriset. Inte heller får det bli en ordning där efterhandsdebiteringen används som ursäkt för att ta stora avgifter av små aktörer.

Tanken är att lagändringarna ska träda ikraft i slutet av året, den 14 december 2019. I sammanhanget bör ­också noteras att det tvingande kravet på efterhandsdebitering i sig är en inskränkning av det kommunala självstyret. Även om det inte lär leda till några omfattande lokala protester.

Att myndigheter inte bara har ansvar för myndighetsutövning utan också för ett konstruktivt samspel med näringslivet är något som bör bejakas brett. Förslag om mer utvecklande samarbete står inte att finna i regeringsförslaget.

Det stora arbetet måste ske lokalt. Kommuner som likt Nyköping vill förbättra sitt företagsklimat bör ha detta högt på sin prioriteringslista – och då vara mycket lyhörda för responsen från de inspekterade. Ibland får man göra om för att kunna arbeta rätt.