Ledare Sommarlovet är slut, vardagen här och det är inte en dag för tidigt. Inte för att det är otrevligt att sola, bada, kanske resa, ha sovmorgon och äta glass, utan för att tio veckors ledighet på sommaren är en usel idé om vi vill höja skolresultaten.

Särskilt för barnen som behöver det mest.

Under sommaren går många lågpresterande elever och elever från socioekonomiskt svaga hem bakåt i sin kunskapsutveckling och glömmer en hel del av vad de lärt sig under vårterminen, medan barn som redan har ett försprång drar ifrån ytterligare. Exakt hur mycket många barn halkar efter varierar, men studier visar att nästan hälften av alla lågstadiebarn tappar i läsförmåga under sommarlovet.

Det gäller i synnerhet de svagaste eleverna, som antingen inte har knäckt läskoden eller inte har föräldrar med välfyllda bokhyllor som tar med dem till biblioteket för att hitta lämpliga böcker för högläsning. Under samma period utvecklar andra barn, i regel med resursstarka föräldrar, sin läsförmåga, eftersom de dels oftare kan läsa och alltså har större möjlighet att träna på egen hand, dels oftare förses med lämpliga böcker under semestern.

På så sätt vidgas klyftan dubbelt när skolan plötsligt stänger i tio veckor. De svagaste eleverna backar i både matematik och läsning, medan de starkaste inte ens står stilla där läraren lämnade dem på skolavslutningen, utan lär sig mer under sommaren.

Resultatet är att eleverna befinner ännu längre ifrån varandra kunskapsmässigt när höstterminen börjar i augusti än när de skildes åt i juni, vilket ytterst är en rest från när folkskolan startade i mitten av 1800-talet och terminerna anpassades efter bondesamhällets behov.

I dag, när få barn förväntas hjälpa till med skörden eller på annat sätt bidra till familjens försörjning, är det både osmart och opraktiskt att hålla fast vid att eleverna ska ha ett jättelångt sommaruppehåll i sina utbildningar. Tvärtom kan man gott titta på en del andra länder i Europa.

De danska barnen går i skolan 200 dagar om året (mot Sveriges 178 till 190) och har sex veckors sommarlov. I Norge och Holland är lovet åtta veckor.

Även om den danska modellen inte kan införas i Sverige från ett läsår till ett annat, framför allt på grund av att vi redan har lärarbrist, är fördelarna uppenbara. Om barn från sju års ålder är lediga i sex veckor under sommaren har föräldrarna en chans att matcha sina barns semesterkvoter, med lite hjälp av fritids och eventuella släktingar.

Vidare är sex veckor en tillräckligt lång tid för att man ska hinna varva ner och göra flera resor, om familjen vill och har möjlighet. Samtidigt är det nästan en halvering från dagens tio, vilket minskar risken för att de svagaste eleverna ska behöva ägna en stor del av höstterminen åt repetition.

På sikt är det dit vi måste sträva.