Många ogillar – var och en utifrån sina utgångspunkter – de många ändringarna och undantagen sedan den stora skattereformen 1989-90.

Men det blir svårare när partierna ska precisera hur de vill ha det. Vilka principer i beskattningen bör gälla? Vad är det i dag som hindrar att de upprätthålls? Hur ser vägen dit ut, på ett ungefär?

Här är det mest halvsvar.

”Centerpartiets utgångspunkt i skattepolitiken är att skatterna ska vara låga på det som är bra för samhället och högre på det som är skadligt för samhället”, pekade för tre år sedan på delar av dessa problem när de föreslog en skattereform – vilka skatter som ska sänkas och vilka skatter och bidrag som kan höjas. Det var det mest ambitiösa inspelet i skattefrågan på länge från ett parti. Men det möttes inte med mer än positiva nickningar här och där, och sedan tystnad.

En förklaring kan vara partiernas bekvämlighet med gamla, trygga skiljelinjer i skattepolitiken, som befästs av blocktänkandet. En annan kan vara en ovilja att blotta sig för angrepp från en kombination av politiska opponenter och inflytelserika särintressen.

Men det är nödvändigt att politikerna visar korten. En skattereform blir svårare att genomföra om allmänheten inte förbereds.