En ung man, av allt att döma inte tidigare känd av polisen, självradikaliserades i en mordisk ideologi, inspirerades av andra terrordåd och på egen hand mördade ett stort antal människor. Han filmade sitt massmord varpå videon spreds på nätet och möttes av gillande av personer som delar terroristens idéer.

Mördaren på Nya Zeeland hör hemma i vit makt-miljön. Han resonerar i termer av raskrig och inspireras av den amerikanske terroristen Dylann Roof, som sköt i en kyrka i Charleston 2015, och Anders Behring Breivik, något som han berättar i sitt Breivik-inspirerade ”manifest”.

Denna typ av terrordåd, som riktar sig mot slumpvis utvalda personer som tillhör ”fel” folkgrupp, förknippas i väst mest med jihadister. Men även vita rasister tar emellanåt steget, i Sverige senast Anton Lundin Pettersson i Trollhättan 2015.

Dessa terrorister skapas och lever i en nätmiljö av likasinnade, om än sällan mordkapabla, personer.

Men även de som inte sprider död och förödelse utgör ett hot mot demokratin. Det beskriver Säkerhetspolisen i sin senaste årsbok som presenterades i torsdags. Säpo konstaterar att våldsbejakande islamism utgör det största hotet ur attentatsperspektiv, men att vit makt-miljön liksom den radikala socialistiska autonoma miljön är mer långsiktiga hot mot demokratin.

De använder våld, men oftare hot och trakasserier, för att diktera villkoren för vilka som får höras och synas i debatten, menar Säkerhetspolisen och gör samma observation som många andra som studerar debattens undervegetation: Nationalistiska och främlingsfientliga idéströmningar tar större plats på nätet och skapar en bild av en växande bred radikalnationalism där även våldsbejakande grupper ingår. ”Att vit makt-miljön och den lösare främlingsfientliga miljön närmar sig varandra kan bli en drivkraft för individer att begå främlingsfientligt motiverade brott”, skriver Säpo.

Sådant förbittrar och splittrar människor, gör dem ängsligare och mindre trygga, och kommer att utnyttjas av främmande fientliga krafter för att ytterligare driva isär och försvaga vårt samhälle.

Att hindra en sådan utveckling är inte bara en uppgift för Säkerhetspolisen. Det handlar även om hur var och en väljer att föra debatten och uttrycka sig i olika sammanhang.

Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo, lyfte fram detta i sin presentation i torsdags. Oavsett i vilket sammanhang vi tar till ordet, bör vi undvika att höja tonläget: ”Vi får inte göra det extrema normalt och tvinga extremistmiljöerna till att vara ännu mer extrema för att nå ut.”

Det är något att tänka på för alla som exempelvis gör eller kommenterar en statusuppdatering på Facebook kring något som vill ta avstånd ifrån.

Skrik inte ut ilskan. Var inte oförsonlig. Ge inte extremismen mer syre.