Ledare Om den svenska skolan skulle uppfinnas i dag skulle den sannolikt se annorlunda ut. Exempelvis är det knappast troligt att skolåret skulle bestå av två längre terminer och ett drygt två månader långt sommarlov mellan årskurserna.

Dels för att tio veckors ledighet är en rest från bondesamhället, när föräldrarna behövde barnen i jordbruket under juni, juli och augusti, vilket är långt ifrån 2000-talets verklighet. Dels för att tio veckor utan systematisk inlärning gör att elever som inte får stimulans på annat sätt, som via resor, lägerskolor och kulturupplevelser, inte ens står stilla, utan går bakåt i utvecklingen. Och det är de svagaste eleverna som drabbas värst.

I klartext betyder det att klyftorna vidgas mer under loven än på terminerna och då särskilt när ledigheten är lång. Dagens system är alltså snarare konstruerat för att blidka förra och förförra århundradets bönder än för att ge mesta möjliga kunskap på minsta möjliga tid eller för att kompensera för elevernas skilda förutsättningar.

Det finns det dock andra system som är. I exempelvis Storbritannien har eleverna tre terminer i stället för två, vilket både Malmö och Enköping vill testa i några skolor, kanske redan nästa år.

Ett liknande förslag lades fram av Moderaterna 2015, och 1999 skrev fem vänsterpartister en riksdagsmotion om att Sverige borde införa ett treterminssystem, vilket skulle kräva en viss förändring i en del arbetsplatsers semesterrutiner om det ska kunna bli verklighet för de yngre barnen. 

Båda partierna motiverar förändringen på ungefär samma sätt som politikerna i Malmö: Det är de som behöver skolan mest som är de största förlorarna på nuvarande system och många familjer kan varken vara lediga hela sommaren eller få fram de resurser som krävs för att aktivera barnen.

Att sommarlovet krymper är dock inte den enda fördelen med att gå från två till tre terminer. I augusti öppnade Amerikanska gymnasiet i Göteborg, som kör en enklare variant av ett treterminssystem. Där har eleverna ett något kortare sommarlov samtidigt som alla studiedagar har slagits ihop, vilket räcker för att förlänga höst- och sportlovet till två veckor vardera, utan att dra ner på antalet skoldagar.

På så sätt får eleverna fler aningen längre återhämtningsperioder, medan de inte tappar lika mycket under somrarna. Eftersom ungdomarna får en betygsprognos vid varje terminsslut, betyder det dessutom att det blir fler konkreta kunskapsavstämningar innan slutbetyget sätts, än om de bara hade haft två terminer, vilket sannolikt även många yngre elever skulle vilja ha.

Därför vore det bra om ett par grundskolor i Sverige gör som Amerikanska gymnasiet och blir pilotskolor som testar att ha tre terminer, kortare sommarlov och längre pauser under höst och vår. Slår det väl ut, bör fler följa efter.