Signerat av Alex Voronov Från och med i måndags gäller nya och i allt väsentligt högre parkeringstaxor i Eskilstuna. Varför görs det och vad kommer det att leda till?

Orsaken är dålig ordning i kommunens ekonomi och de höjda avgifterna ”hotar att stänga ner city”, om man får tro Liberalerna, beslutets kanske starkaste kritiker.

Den som har känsla för proportioner kan se att varken motivet eller möjliga effekter ser riktigt ut så. Smygbeskattning via taxor och avgifter är ett ämne som har tagits upp på denna sida. Höjningen av parkeringsavgifterna var dock på gång långt innan kommunen hade börjat dra åt svångremmen.

Ett delvis mer radikalt förslag på avgiftshöjningar kom från tjänstemännen redan i slutet av förra året, för att gälla från 1 januari 2019, men sköts upp till stora delar. Det handlar ytterst om att med hjälp av avgifterna styra vart bilar åker och var de står.

Hur stora är då avgiftshöjningarna? Allt sådant bedöms bäst i jämförelse. I beslutsunderlaget finns en sådan med tio kommuner, med Göteborg som den största och Växjö och Borås som de minsta.

Den lägsta timavgiften i de tio kommunerna är 6 kronor och den högsta 21 kronor. Eskilstuna går nu från 5 och 18 kronor till 8 och 20 kronor som lägsta och högsta timtaxan. Att parkera kort tid på centrumnära plats kostar numera 10 kronor i timmen och i centrum högst 20 kronor, jämfört med 7 respektive 18 kronor tidigare.

Det är rätt beskedliga höjningar och avgifter på normalsvensk nivå, inte en väg till stängd innerstad.

Det blir också lite märkligt när Liberalerna i ena stunden talar om trafikinfarkt på Eskilstunas centrala gator, när folk ska resa till och från jobbet, och i andra stunden vänder sig emot en avgiftspolitik som gör att arbetspendlare inte parkerar centralt i lika stor utsträckning.

Arbetet för attraktiva städer kräver en klar övergripande idé, noggrannhet, konsekvens och mod – i det här fallet en utmaning av en gammal bilnorm – och mindre lättsåld populism.