Signerat av Susanne Nyström En av de senaste årens mest underrapporterade nyheter är att det går rätt bra för Sverige. Det visar exempelvis SCB:s senaste årsredovisning.

Antalet personer i åldern 20-64 år som försörjs av a-kassa, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning är nere på cirka 770 000, vilket motsvarar 13,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Det är den lägsta nivån sedan 1990, alltså före 90-talskrisen när arbetslösheten exploderade, och sysselsättningsgraden i Sverige för samma åldersgrupp är 82,6 procent. Det är högst i EU, som har ett snitt på 73,1.

Tittar man på utrikes födda är sysselsättningsgraden lägre. Även här är dock Sverige, med 70,1 procent, bättre än EU-snittet på 68,4 (även om statistiken inte kan jämföras rakt av).

Inga av de här siffrorna betyder att Sverige saknar problem eller utmaningar (ordvalet är fritt), vilket en del på Twitter verkade eller låtsades tro att jag menade när jag länkade till en artikel med SCB:s statistik.

I några kommuner – men långt ifrån alla – närmar sig kostnaderna för ekonomiskt bistånd höga nivåer. Dessutom finns det såväl i dag som 1990 människor som faller mellan stolarna i ersättningssystemen.

Andra faktorer som ger en bild av landets allmäntillstånd är att antalet konstaterade fall av dödligt våld var 108 förra året, vilket är en minskning jämfört med året innan, och i 40 procent av fallen användes skjutvapen. Vidare har Sverige 61 områden som polisen klassar som utsatta, där en större andel av de boende än på andra ställen uppger att de anpassar sina liv efter kriminella.

I den andra vågskålen finns exempelvis att skolresultaten, som länge har varit ett nationellt sorgebarn, är på väg upp. I den senaste Pisa-mätningen placerade sig svenska elever över snittet i läsförståelse och på snittet i matematik och naturvetenskap. Samtidigt spelar elevens bakgrund tyvärr en allt större roll.

Givetvis behövs det fler siffror för att ge en helhetsbild av ett land och det är inte tal om annat än att Sverige har sakeratt ta tag i. Däremot befinner vi oss inte, alla domedagsprofeter till trots, på gränsen till en systemkollaps.