Det är lätt att förstå om föräldrar tar det säkra före det osäkra och anmäler att barnet ska vara i förskolan. Kanske för att man inte riktigt vet hur det blir med den egna ledigheten dagarna efter nyår, kring påsk, inför midsommar och dylikt. Eller för att det är oklart när eventuella mor- eller farföräldrar kan hjälpa till.
Problemet är att många gör på samma sätt. I Katrineholm dyker i snitt en tredjedel av de anmälda barnen inte upp, vilket ibland beror på sjukdom, ibland på något annat, men oavsett orsak gör att många förskolor periodvis är dimensionerade för betydligt fler barn än nödvändigt.
Mat har beställts och tillagats. Personalens scheman lagts. Eventuella vikarier ringts in. Och så är det bara drygt halva barngruppen som checkar in, vilket exempelvis kan resultera i att förskolan dagen före midsommarafton står där med mycket mat och personal, men betydligt färre barn.
Det är inte väl använda resurser.
Därför är det bra att Katrineholm vill vända trenden. Som bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S) säger handlar det inte om att försvåra för föräldrar som av olika skäl vill ha barnen hemma. Problemet handlar om att kommunen behöver komma till rätta med uppfattningen, som finns hos en del vårdnadshavare, att det inte spelar så stor roll om anmälda barn dyker upp eller om man ändrar sig i sista stund.
För givetvis är det lätt att tänka så. Att man betalar för sin plats och att allt annat är lika på förskolan, oavsett om man anmäler närvaro eller frånvaro.
Men så är det inte. Om få barn är på förskolan under höstlovet behöver mindre mat beställas och färre vikarier tas in ifall den ordinarie personalen vill vara ledig. Och om kommunen inte måste lägga pengar på matsvinn och överbemanning kan de i stället användas till annat, som att öka personaltätheten när fler barn är på plats, vilket alla tjänar på.
Det betyder att informationen till föräldrar behöver öka, så att det blir tydligt varför frånvaro ska anmälas i tid och varför man inte bör fylla i närvaro som en backup-plan.