Särskilt nu när man ser hur olika folk får lida i världen! Men, sen jag blev sjuk så har jag även sett en annan sida som för mig inte har fungerat bra. I november sökte jag hjälp för värk hos en vårdcentral här i K-holm. Inget fel hittades förutom högt blodtryck vilket jag fick medicin för.

Sen började karusellen! Jag blev väldigt sjuk och orkeslös vilket jag trodde berodde på medicinerna! Månad efter månad sökte jag ny hjälp på samma ställe. Jag gick upp tidigt och ringde prick kl 7.00 för att få en läkartid. Varje gång fick jag svaret att läkartiderna var slut - återkom i morgon. Att beställa tid redan nu till nästa dag fick man inte.

Jag blev allt sämre och slutade med medicinerna på eget bevåg, försökte med andra medel men blev inte bättre. Jag vet inte hur många gånger jag ringt till vårdcentralen och 1177 utan att få hjälp. Till sist blev det akuten som tog mig på allvar och skrev remiss till vårdcentralen. För cirka 1 månad sedan fick jag en diagnos och har nu fått medicin. Jag har en allvarlig kronisk sjukdom som om jag fått hjälp tidigare hade kunnat medicineras mot och jag hade i dag kunnat må bra. Ska det behövas 8 månader med ständig oro och bli bemött med skeptis utan att bli ordentligt undersökt på grund av läkarbrist. Sjuksköterskorna är satta att avgöra vilka som får en läkartid! De har bara journalen att titta i och där står inte mycket. Sen gäller det för patienten att på kort tid i telefonen få fram hur man mår. Det är lätt att bli tolkad som inbillningssjuk. Det här är en förkortning av allt!

Min undran är - har detta att göra med att man är äldre och inte arbetar längre? De som är aktiva i arbete behöver ju läkarintyg. Dessutom ska de ju numera så snart som möjligt ut i arbete igen och till det behövs en läkare. Vi andra får vänta! Jag har dock fått bra hjälp till sist av Patientnämnden och Akuten. Jag vill också säga att det finns många sjuksköterskor, men inte alla, som är förstående och hjälpsamma så inget ris till dem.

Det är systemet som inte fungerar - trots att vi pensionärer bidrar med högre skatt så blir vi sämre behandlade! Jag vill tacka Karin Karlsbro för gästkrönikan den 30 juni, där hon skriver om dagens äldrevård!

Kerstin J snart 74 år