”Begrav mig stående” sa tiggaren från Plovdiv.

Dan Anderssons ”Tiggaren från Luossa” sjöng om tiggare och vägmän, om sin längtan till ”något bortom bergen, bakom heta hjärtat mitt”. Idag är tiggaren EU-medborgare och kommer från Bulgarien eller Rumänien.

När fattigdomen i världen framträder som en vemodig visa från Norrland eller håller sig borta från Europa går den att hantera för oss, som bor i vår välmående del av världen. Men när hungern slår sig ner på vår trottoar i form av en medmänniska med pappmugg i handen: då får vi problem. Vi försöker ju stänga Europa. Trump jobbar med sin mur. I Europa har vi vårt Medelhav.

I Eskilstuna eskalerar tiggeriproblemet. Kommunalrådet Jimmy Jansson står sannolikt för sommarens mest remarkabla politiska uttalande (DN och SN 2/8). Han beskriver en häpnadsväckande innovation i politisk metodutveckling, som nu tillämpas på tiggeriet. ”Vi byråkratiserar och försvårar. Vi får se vart det tar vägen.”. EU-migranter skall skaffa tillstånd à 250 kronor.

Det hedrar våra lokalpolitiker i Nyköping att man resonerar klokare. Nyttja politiken på alla nivåer till att ur EU utesluta de korruptionsstinna ledningarna i Bulgarien och Rumänien, som levererar fattiga medborgare till Eskilstuna. Tack Martina, Marco, Urban och även Anna som orkar loda djupare i fattigdomens väsen. ”När jag dör vill jag bli begravd stående. Jag har fått huka mig hela mitt liv”, sade tiggaren från Plovdiv.