Debatt Vi har precis avslutat ännu ett kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.

Viktig plats med viktiga frågor för en kommun. Måndag 21 oktober diskuterade vi länge om delårsbokslutet. Det är ofta pengar och verksamhetsresultat som diskuteras när det gäller delårsbokslut. Så även denna gång. Revisorerna hade lämnat ”röd lampa” på att det finns avvikelse mot lag och god sed avseende migrationsersättning, periodisering av kostnader samt redovisning av exploateringsverksamhet. Allvarligt, tyckte hela oppositionen och yrkade på återremiss. Vi vill se i handling att dessa anmärkningar rättas till.

Debatten kom att handla om hur bra det är att ha pengar i reserv för sämre tider. Att få skattepengar som avser integration, och som ska leda till att utlandsfödda medborgare lär sig prata svenska och få ett jobb i stället för bidrag borde vara högprioriterat, eller hur? Pengarna har kommit till 2015 för kommunens mottagande av människor på flykt undan krig och oro i sina länder. 

Ensamkommande ungdomar blev tidigt placerade i andra kommuner av Katrineholms kommun. Notan för placeringarna betalades med kommunens skattepengar. Integrationsfonden är ersättning för kommunala utlägg för att integrera ungdomar och vuxna som kommit till Sverige. Detta var avsikten med integrationsfondens medel. Kommunen fick disponera pengarna fritt. 

Kommunens egen verksamhet med skola, vård och omsorg har gått med underskott under långa tider på grund av ekonomin, sägs det? Men ha då i åtanken att det finns pengar i reserv som är bra att ha vid sämre tider, enligt Göran Dahlström (S). 

När är det sämre tider? Integrationsfonden har i dag cirka 48 miljoner kronor! Socialnämnden har ett troligt underskott på cirka 34 miljoner kronor i år 2019. Det finns klara samband med underskottet i socialförvaltningen och höga försörjningsstöd (socialbidrag) och medborgare som läser svenska för invandrare (sfi). Även barn till föräldrar som har försörjningsstöd har det tuffare i skolan vilket leder till mer insatser i skolan för att klara skollagens mål.

Om det finns ett behov och det finns pengar i ”madrassen” som är avsedda för att ”förändra strukturer som inte är bra” vad är det som hindrar att kommunen använder medel för att få medborgare i arbete? 

100 år med samma s-politik verkar fastna i retoriken, det är bra att ha pengar i reserv. Frågan kvarstår: När är det sämre tider för barn som inte klarar studierna, vuxna som inte kan svenska och få ett jobb?

Joha Frondelius

Gruppledare KD, Katrineholm