Debatt I år satsar många i Sverige på hemester och turistar i vårt eget vackra landskap som till stor del betas av djur med mjölkras. De går där och gör biologisk mångfald med sina mular, samtidigt som mjölkkorna omvandlar gräs till mjölk. I Sverige är det största hotet mot rödlistade arter igenväxning av gräsmarker. Vi behöver alltså fler betande djur och mer gräs för den biologiska mångfaldens skull.

Men kossorna gör mer än så. Mjölk är nämligen den sektor inom jordbruket som skapar flest jobb. Det finns cirka 3 500 mjölkbönder i dag, som var och en bidrar till ytterligare fem jobb på landsbygden. Det motsvarar totalt 17 500 jobb inom skola, vård och service. Ofta jobbtillfällen i en bygd där det annars kan vara svårt att skapa ny sysselsättning.

Men det finns potential till ännu fler jobb. För Sverige har antagit en livsmedelsstrategi med målet att öka produktionen av livsmedel i Sverige. Livsmedelsstrategin handlar om att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Den handlar också om att vi ska ha en matberedskap om krisen kommer.

Då är svensk mjölk en del av lösningen. För att bli självförsörjande på mejeriprodukter behövs det 127 000 fler mjölkkor i Sverige, vilket kan skapa 9 000 fler jobb, jobb som skulle öka Sveriges skatteunderlag. Totalt i hela Sverige talar vi om potentiella skatteintäkter på nästan 800 miljoner kronor. Så blir vi och våra kossor motorn, inte bara på landsbygden, utan även för andra delar av samhället.

Någon har sagt att svensk mjölk är mjölkvärldens champagne. Därför att Sverige är ett bra land för mjölkproduktion med lagom klimat, god tillgång på vatten och gott om förstklassig betesmark. Vi har goda förutsättningar för att odla gräs i hela Sverige och den fleråriga gräs/klövervallen är viktig kolbindare samt ogräsbekämpare. Våra mjölkkor är bland de friskaste i världen trots att vi använder minst antibiotika i hela EU. Svensk mjölk har också mycket låg klimatpåverkan och ger nästan 50 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet.

I dag har Sverige en total självförsörjningsgrad på 72 procent på mejeriprodukter men enbart en självförsörjning på 43 procent på ost. Om alla i Sverige bytte ut den importerade osten mot svensk skulle vi minska utsläppen av växthusgaser från ostkonsumtionen med 16 procent.

Så med en ökad svensk mjölkproduktion får vi fler jobb med en levande landsbygd, ökade skatteintäkter, minskad klimatpåverkan samt högre självförsörjningsgrad vid en kris.

Tillsammans kan beslutsfattare, politiker och branschen jobba för en hållbar framtid och samtidigt ta Sveriges ansvar att föda sin egen befolkning. Men för att potentialen ska kunna gå från ord till handling behöver vi att politiken:

– Sätter ett mål i livsmedelsstrategin om en treprocentig årlig tillväxt i form av ökad svensk produktion för livsmedelssektorn.

– Stärker företagarperspektivet och främjandet i myndigheternas arbete genom uppdrag i instruktioner och regleringsbrev.