Den har, som sig bör, goda ambitioner men där finns också områden som kan utvecklas.

Nytt för i år är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål i modellen: professionell bild- och formverksamhet. För att svara upp mot detta borde Landstinget Sörmland dels tillföra målet att länet ska utvecklas till en plats där det är lätt för konstnärer att bo och verka, dels utveckla bild- och formkonstområdet, särskilt om länet vill få höjda anslag från staten. Med de här tilläggen skulle kulturplanen bli ännu mer adekvat:

• Utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten i dialog med konstnärerna och kommunerna, gärna med stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

• Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om -, ny- och tillbyggnationer.

• Anta en åtgärdsplan för att utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas i hela regionen och inför en MU-avtalspott (som Västragötalandsregionen) till vilken arrangörer i regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar inklusive arvode för sin arbetstid.

• Utred behoven av och möjliga platser för ett resurscentrum för bild- och formkonsten.

Med dessa kompletteringar skapas förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet. Konstnärernas villkor är en av länets största kulturpolitiska utmaningar. Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Sörmland var 12 876 kronor före skatt 2014.

Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet: 23 622 kronor.

Kultursamverkansmodellens stomme handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan bör Landstinget Sörmland även stödja kommunerna med metoder och verktyg (såsom cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Om kommunerna låter allmännyttan och privata bolag dela på ansvaret för konsten i de offentliga rummen kommer invånarna, oavsett boendeort, få en mer likvärdig tillgång till de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.

I vårt remissvar till kulturplanen finns 22 förslag för att stärka delaktigheten och utvecklingen av det nya området professionell bild- och formverksamhet.

Skrivs förslagen in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Sörmland ska bli en alltmer tongivande kulturregion och leva upp till vår grundlag som slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Landstinget Sörmland och kommunerna i länet.

Åsa Lockner, konsthantverkare och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Sörmland

Katarina Jönsson Norling, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation

Pontus Björkman, samordnare för Kulturvalet.se