Debatt Värdet av medicinsk forskning och utveckling är stort, men investeringarna är mindre än vad som är motiverat. I samband med den internationella benskörhetsdagen, den 20 oktober, lyfter vi ett exempel på det.

Benskörhet är en folksjukdom där skelettet försvagas snabbare än normalt. Det blir skört och minsta snubbling och fall kan resultera i ett brott på skelettet. Under förra året fick 1 405 sörmlänningar över 65 år sjukhusvård till följd av en fallolycka. Det är en ökning med nästan 13 procent jämfört med år 2017. Äldre och kvinnor efter klimakteriet är särskilt drabbade. Varannan kvinna och var fjärde man beräknas någon gång i livet drabbas av en benskörhetsfraktur.

Utöver ett stort mänskligt lidande för den drabbade innebär benskörhet stora samhällskostnader. År 2017 inträffade 120 000 benskörhetsfrakturer i Sverige, vilket innebar en sjukvårdskostnad på 19,7 miljarder kronor. Den årliga kostnaden väntas stiga med nästan 30 procent fram till år 2030.

Trots detta lägger samhället en tiondel så mycket resurser på att förebygga fallolyckor som att förebygga trafikolyckor. En anledning kan vara att få är medvetna om att fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall. En ny Sifo-undersökning visar att enbart 25 procent av allmänheten i Östra Mellansverige har den kännedomen. Hela 65 procent tror felaktigt att trafikolyckor är den olyckstyp som leder till fler dödsfall. En tidigare undersökning visar att också politiker har mycket dålig kunskap om fallolyckor.

Vi vill poängtera hur viktigt det är att stärka medicinsk forskning och utveckling för hälsa. I fallet benskörhet kan fallförebyggande åtgärder minska fall och fallskador med 30 till 60 procent. Forskningsprojekt ger kunskap om fallprevention och utveckling av lösningar. Forskning och utveckling har också gett behandlingar med benspecifika läkemedel efter en benskörhet och dessa minskar risken för en ny fraktur med 42 procent. Det här är bara ett par exempel på värdet av forskning.

För att kunna möta utmaningen med ökad ohälsa vill Forska!Sverige att de statliga investeringarna i medicinsk forskning fördubblas till fyra öre per vårdkrona. Sörmlänningarna håller med: 80 procent av allmänheten i Östra Mellansverige tycker enligt en annan Sifo-undersökning att förslaget är bra. Nu är det upp till de politikerna att leva upp till befolkningens rättmätiga förväntningar och satsa på en vård i världsklass, med hjälp av stärkt forskning och innovation.

Anna Nilsson Vindefjärd
Generalsekreterare för Forska!Sverige

Johan D. Söderholm
Dekanus vid Medicinska Fakulteten, Linköpings universitetet

Margareta Haag
Ordförande för Nätverket mot cancer

Jonas Bonnedahl
Forskningschef i Region Kalmar län