Utan spaning har man ingen aning

Krönika av Emma Eriksson

Det är rusningstrafik i matbutiken och en hord av fredagshandlare fyller stressat sina kundvagnar. Då ekar ett gällt skrik mellan gångarna.

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Ett litet barn har fått nog av att sitta snällt i kundvagnen och demonstrerar högljutt med ett avgrundsvrål som aldrig tar slut.

Själv är jag solokvist, men vet precis hur det är att handla med en treåring som stjälper varor överbord i samma takt som jag lägger i dem, en sexåring som insisterar på att vindsurfa på kanten av kundvagnen tills den kantrar och en åttaåring som enträget tjatar om vad vi bara MÅSTE köpa. Mina medkonsumenter himlar med ögonen och fnyser föraktfullt åt den arma modern med den ylande ungen. Jag vägrar delta i deras hånfulla folkdomstol. I stället ler jag mitt mildaste och mest uppmuntrande leende när den härjade mamman och min blick möts, för jag vet hur det är.

Utan insikter är det förbannat lätt att ha en massa åsikter, men eftersom vi människor inte kommer med en A4:s innehållsdeklaration fastnålad på ryggtavlan är det helt omöjligt att veta vad den vi möter har med sig i bagaget.

Inför julhandelns hysteri vill jag därför be dig om en tjänst. Var en hygglig medmänniska. Låt kung Elvis visa vägen, walk a mile i någon annans skor. Vem vet, du kanske får insikter som förändrar dina åsikter på kuppen...

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

KatrineholmKrönika
Relaterat