Kvinnor, ta till orda och skapa jämställdhet

Chefredaktörens krönika

Det här är en krönika. Det är skribentens personliga åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Svenska Dagbladet har fått en ny robot på redaktionen, en genusrobot. Den ska hjälpa till att få nyhetsrapporteringen mer jämställd. Och en genusrobot skulle behövas på de flesta nyhetsredaktioner i Sverige. För journalistiken är inte jämställd. Varken på Svenska Dagbladet, Katrineholms-Kuriren eller på andra redaktioner.

Sveriges Radios Kulturnyheterna hade ett inslag om Svenska Dagbladets nya genusrobot tidigare i veckan och berättade att roboten ska skicka ut siffror till varje reporter och berätta hur det ser ut med antalet kvinnor och män i reporterns eget material. Roboten räknar pronomen och egennamn, som kodats som manliga och kvinnliga. Tidningens redaktionschef Maria Rimpi säger att hon hoppas att robotens information blir en ögonöppnare som gör att medarbetarna letar efter nya källor. I klartext: roboten ska få journalister att söka fler kvinnor för uttalanden, söka fler kvinnor i expertroller och få fler kvinnor att vara källor i nyhetsrapporteringen. Målet på Svenska Dagbladet är att kvinnor ska nämnas i 40 procent av tidningens material.

Men ger en genusrobot effekt? Kanske och förhoppningsvis. Men sannolikt inte.

Sedan våren 2016 finns Katrineholms-Kurirens nyhetssajt med bland de svenska nyhetssajter som varje dag scannas av Shamebot ur ett jämställdhetsperspektiv. Siffrorna redovisas på Twitter. Vissa gånger har vi varit bäst av alla och haft kvinnor med i 50 procent av de scannade artiklarna. Men de allra flesta dagarna har vi långt kvar till jämställdhet.

Precis som de flesta nyhetsredaktioner har vi en regel om att all vår journalistik ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Som lägst ska 40 procent av nyhetsmaterialet ha med kvinnor, men målet är 50 procent. Shamebot visar att vi de flesta dagar når upp till runt 30 procent kvinnor i vår rapportering. Jämställdhet har inte infunnit sig trots robotens tydliga siffror.

För hur mycket robotar än blottlägger siffrorna så är det vi som sitter bakom tangenterna, vi som ställer frågorna, vi som väljer vinklarna och ämnena som har den reella makten att påverka resultatet. Och så du som vi vill ställa frågorna till. Jag vill uppmana fler kvinnor att ta till orda. Det behövs för att nå jämställdheten. För tyvärr är en kvinna som tar plats och talar – eller ges utrymme att tala – fortfarande något som bryter mot normen i många sammanhang.

Redan för 30 år sedan konstaterade lärarutbildaren och forskaren Gunilla Molloy att killarna var de som pratade mest i klassrummet. När pedagogen fördelade ordet med absolut rättvisa mellan könen protesterade alla. Situationen blev ovan.

Har det förändrats? För ett år sedan konstaterade Nina Eliasson att killarna fortfarande dominerade taltiden i högstadieklassrummet under NO-ämnena. Och du minns kanske reaktionerna och den tuffa kritiken i somras när tidigare landslagsfotbollsspelaren Hanna Marklund klev in i TV4-rutan som den första svenska kvinnliga expertkommentatorn under ett fotbolls-VM för herrar.

Noridcoms studie från slutet av 2017 visar att 31 procent av de som medverkar i det svenska nyhetsutbudet är kvinnor. 18 procent av experter eller kommentatorer som får ordet är kvinnor. 17 procent av citerade experter är kvinnor.

Sveriges befolkning består av ett par tiondels procentenheter fler män än kvinnor. Det betyder att en jämställd nyhetsrapportering krävs om vår vilja är att spegla samhället som det ser ut.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Katrineholms-KurirenJournalistikJämställdhetKrönika
Relaterat